Många är idag eniga om att trafiksituationen är ohållbar i många av världens storstäder. Värre kommer det också att bli när andelen invånare i storstäderna ökar kraftigt. Antalet stockholmare ökar exempelvis med ungefär 20 000 per år. I Kina finns idag 20 miljoner bilar, om denna utveckling fortsätter förväntas det att finnas 140 miljoner bilar i Kina redan 2020. Varje år uppskattas trafiken i världen att göra av med bränsle motsvarande 58 supertankers.

Hittills har fokus på att lösa trafik- och transportproblem i världen legat på att utöka vägsystemet samt att subventionera och höja turtätheten i kollektivtrafiken. Detta trots att det inte finns några exempel eller någon forskning som visat på att det går att bygga sig ur en trafik- och transportproblematik. Några exempel på att denna inriktning inte är bra är:

• Redan för tio år sedan konstaterade Statens institut för kommunikationsanalys i rapporten Storstaden och dess transporter att det inte går att möta den växande transportefterfrågan genom att öka infrastrukturen.
• Jämförelser mellan olika amerikanska storstäder, som IBM genomfört, visar att trafiken fungerar sämst i Los Angeles, den stad med mest utbyggt vägnät.
• Ett halvår innan trängselskatteförsöket startade utökade SL antalet bussar i Stockholmsområdet med 200 stycken, vilket motsvarar hela Malmö stads kollektivtrafik. Denna utökning fick inga mätbara effekter på Stockholms biltrafik. Först när trängselskatteförsöket startade påverkades biltrafiken.

Vad kan och bör man då göra? Det krävs ett helt nytt perspektiv i den regionala transportpolitiken med ökat fokus på att ta vara på och säkerställa funktionaliteten i det existerande transportsystemet.

• För att kunna hantera trafikköerna krävs effektiva styrmedel som påverkar beteendet. Varje system har sin kapacitet. Om efterfrågan är större än kapaciteten så fungerar inte systemet bra. Detta är inte politik eller ens ekonomi, det är ren logik.
• Skapa en regional instans som ansvarar för koordinering och genomförande av åtgärder som kan förbättra servicenivån på kort sikt. I dag är ansvaret fragmenterat och osamordnat vilket skapar ineffektivitet och handlingsförlamning.
• Det finns stora mängder data om trafiken och hur systemet fungerar och som inte används vare sig i den dagliga driften eller den långsiktiga planeringen. Fokusera på att samordna dessa data och utveckla nyttig information som kan användas för att styra trafiksystemet samt informera användarna.

Här finns mängder att göra framöver – vi hoppas att det blir smart!

Som ett led i att minska trängseln, stimulera kollektivtrafiken och minska skadorna på miljön i Stockholm infördes i augusti 2007 ett trängselskattesystem. Stockholms trängselskattesystem omfattar en 24 kvadratkilometer stor del av innerstaden och är det största systemet i sitt slag i Europa. För ett år sedan gjordes en utvärdering av vad systemet uppnått. Då kunde det konstateras bland annat att:

• Trafiken i Stockholms innerstad minskat med 18 procent.
• Andelen trängselskattebefriade miljöbilar har ökat med 9 procent.
• Tillgängligheten i Stockholms innerstad har ökat betydligt, vilket i många fall minskat restiderna i området.

IBM har varit huvudansvarig för design, utveckling och drift av trängselskattesystemet och har därför med stort intresse följt utvecklingen och synpunkterna på systemet. Här i Sverige är vårt intryck att systemets införande till stor del tagits emot med jämnmod. De flesta människor har accepterat systemet och har en ganska neutral inställning till det.

Utifrån mitt perspektiv, med ett stort engagemang för intelligenta transportsystem, tycker jag trängselskattesystemet är fantastiskt. Det är raffinerat gjort och har på mycket kort tid givit tydliga mätbara resultat. Något som jag inte tror kommit svenskarna till del är hur stor uppmärksamhet Stockholmssystemet fått internationellt.

Vi på IBM får ständiga förfrågningar från städer runt om i världen, som vill veta mer om systemet och de resultat det uppnått. Bara under september månad kommer delegationer från både Singapore, Japan och Nederländerna och besöker oss för att få veta mer om systemet. Dessutom har IBMs erfarenheter från systemet i Stockholm gjort att vi nu är engagerade i liknande projekt i bland annat London, Brisbane och Singapore.

Erfarenheterna av Trängselskatteförsöket har fått många beslutfattare över hela världen att förstå att traditionell transportpolitik är föråldrad och att man måste tänka i nya banor. Det är den största effekten av Trängselskatteförsöket.

Vi ska vara mycket stolta över att vi har ett system som röner stor uppmärksamhet, stort intresse och mycket beundran från trängseldrabbade storstäder över hela världen!