Postat av:
Åke Freij

Inlägg märkta ‘Forskning’

Lagar och regler både hindrar och skapar möjlighet för innovation

21 juli, 2010

Den första tanken om lagar och regler är: De kommer att begränsa oss! Vi blir hindrade att göra det vi egentligen vill. Regler är ju faktiskt till för att skapa gränser och förhindra vissa beteenden. Men är det verkligen bara så? Jag tror inte det. När det gäller finansbranschen är jag ganska säker på att det finns mer än hinder. Ett intressant exempel är införandet av fondförsäkringar i Sverige. Detta var en lagändring som möjliggjorde banbrytande innovationer inom ett sedan länge stabilt område. Skandia och SEB var först på marknaden och har fortfarande ledande positioner. Ett annat exempel är utvecklingen av “Mifid” (europeiska regler för handel med värdepapper). Denna reglering har redan resulterat i nya aktörer som skapat nya affärsmodeller (t ex Chi-X och Burgundy). Andra intressanta områden är miljölagstiftning, gemensamma europeiska regler för finansföretag och de kommande solvensreglerna för försäkringsbolag (Solvency 2).

Vilka blir effekterna när reglerna sätts i verket och sprids? Som jag ser det samexisterar företagen och regelskaparna i ett innovationssystem. Förstår företagen som påverkas hur detta system ser ut? Ofta hör jag att man karaktäriserar arbetet med att följa lagar och regler som “reaktivt” och “i sista minuten”. Det är intressant att området på engelska ibland kallas “regulatory compliance”, vilket antyder att man anpassar sig till givna förutsättningar. Kan företag istället vara med och påverka “spelplanen”? Ja, det hävdar både vi på IBM[1] och akademiska forskare inom området[2]. Hur kan ni som företag vara mer proaktiva i ert lagstiftningsarbete? Mitt svar: Skapa en agenda för arbetet med regelverk och innovation.

I mina dialoger med företag återkommer fyra vinklar på dessa frågor:

  1. Alla investeringar läggs på tvingande projekt, så inget blir kvar till innovation
  2. Lagar och regler skapar en rädsla att göra fel
  3. Ändringar av regelverken skapar stora möjligheter till innovation – spelplanen förändras
  4. Regler skapar förtroende och kunderna förstår vad de köper

Sammanfattningsvis: Glaset är alltså både halvfullt och halvtomt! Min åsikt är att ni har en större chans att lyckas ju mer ni försöker vara proaktiva. Kanske bör vi ändra synsätt – från “Regelverksförståelse” till “Regelverksupptäckande”?


[1] Business model innovation, IBV report

[2] Papers on Industry architecture: Jacobides 2006, Teece, 2007

Postat av:
Sandra Adlén
Kategorier:
Innovation

Inlägg märkta ‘Forskning’

SvD gör nedslag i IBM:s forskningsanläggning

19 april, 2010

Det finns mängder av problem i världen som väntar på en lösning, tillgång till rent vatten, energiförsörjning med alternativa metoder, brist på sjukvårdsresurser och trafikinfarkter i många storstäder till exempel. IBM investerar årligen 6 miljarder USD på forskning och utveckling över hela världen för att hjälpa kunder, regeringar och universitet tillämpa vetenskapliga genombrott för att lösa verkliga företagsmässiga och samhälleliga utmaningar.

I dagens Svenska Dagbladet finns en artikel om några av de forskningsprojekt som IBM driver vid sin forskningsanläggning i Zürich, Schweiz. Bland annat om projektet där IBM-forskare har skapat ett medicinskt test, baserat på ett kiselchip, som kräver mindre provvolym, är betydligt snabbare och kan testa för många olika sjukdomar.

Postat av:
Sandra Adlén

Inlägg märkta ‘Forskning’

Transportforskare: Invanda beteenden måste ändras

2 oktober, 2009
jonas_eliasson

Jonas Eliasson Foto: Celest forskningscentrum

För att avrunda vårt trafiktema har vi intervjuat Jonas Eliasson, som är professor i transportsystemanalys på KTH i Stockholm och som också varit med och designat, utvärderat och vidareutvecklat trängselskattesystemet i Stockholm.

Vilka är fokusområdena för transportforskning idag?

Det finns flera problemområden, men de två huvudsakliga är:

  1. Vägträngsel i storstäder – Trafiksituationen i många storstäder blir bara värre och all forskning tyder på att det inte går att bygga sig ur detta trafikkaos.
  2. Miljö- och klimatproblem – Att det är dålig luft, helt enkelt. Det är både ett problem lokalt, för boende i en stad, men också på global nivå med klimathot och växthuseffekt.

Om forskningen visar att det inte går att bygga sig till en bättre trafiksituation, varför är det ändå så mycket politiskt engagemang och konkreta aktiviteter som går ut på byggnation?

Städer växer och då måste vägsystemet anpassas till den tillväxten. Det löser alltså inga problem utan gör till största delen att problemet inte blir värre. Men det råder också brist på insikt. En ringled kan egentligen bara lösa ett problem – Att förbättra tillgängligheten i stadens ytterområden. Detta kan givetvis vara viktigt, men det kan inte lösa problemen med köer i exempelvis innerstan.

Vad måste till för att få bukt med trafikproblemen?

Det största hindret är acceptans. För att nå en acceptabel situation i trafiken krävs att resenärerna ändrar sitt invanda beteende. Här måste politikerna fatta obekväma beslut för att få någon förändring. När politikerna i Stockholm beslutade om trängselskatterna var det djärvt. Det är inte många städer som vågat det ännu. Förhoppningsvis kan detta vara en inspiration, eftersom opinionen svängde så kraftigt från negativt till positivt när systemet infördes. Beslutet ansågs obekvämt när det togs, men det blev bra.

När det gäller miljö och utsläpp handlar det både om att försöka dämpa trafiktillväxten och att få fram bättre motorer. För biltillverkarna och andra i branschen råder det stor osäkerhet om vad som gäller. Så länge det är oklart om hur miljöskatter, avgifter och samsyn kring vilka system som är bäst kan tillverkarna inte satsa, med risken att det blir på ”fel” system. Biobränsle är bara ett exempel. Biobränsle är ingen permanent lösning, utan kan användas som en övergångslösning. Men det är väldigt svårt att skilja mellan bra och dåligt biobränsle.

Har du några tips eller uppmaningar till allmänheten, om vad man själv kan göra?

Jag tror att det är viktigt att fundera över sina valfria resor. Arbetsresorna är ofta något vi funderat igenom i detalj och ofta optimerat. De valfria resorna, som att handla, semestra, eller skjutsa barn har vi ofta inte tänkt igenom i samma utsträckning. Här finns det mycket att göra.