Arkiv för kategori ‘Smartare städer’

600 miljoner kronor – kan inte vara fel?

23 september, 2009

82 miljoner passager hanterade Stockholms trängelskattesystem under 2008 och 600 miljoner kronor årligen är den nettointäkt som trängselskattesystemet kommer att generera från och med 2010. Det framkommer när nya siffror publiceras över vilka effekter trängselskattesystemet i Stockholm givit. Men, redan nu har trängselskatterna givit ett flertal konkreta resultat för trafiken, invånare och besökare i Stockholm.

  • Trafiken som passerar trängselskattegränsen har minskat med 18 procent
  • Andelen miljöbilar har ökat från 5 procent 2006 till 14 procent 2008
  • Kötiden på de inre infarterna har nästan halverats
  • koldioxidutsläppen i innerstan har minskat med uppskattningsvis mellan 14 och 18 procent
  • Resandet med kollektivtrafik har ökat med 7 procent, eller cirka 60 000 resenärer per dag

Det är inte dåligt! Och det visar faktiskt att system som det i Stockholm snabbt kan ge effektiva resultat för såväl trafiksituationen som miljön.

Mer om detta kan ni också läsa i en artikel på DN.se.

Arkiv för kategori ‘Smartare städer’

Stockholm den smartaste ITS-staden 2030

22 september, 2009

Idag var det dags för lunchdebatt kring Stockholm som den smartaste ITS*-staden 2030 på ITS World Congress. Debatten leddes av Johan Hallsenius, chefredaktör på Computer Sweden. I panelen deltog Gunnar Johansson från IBM, Chris Harries från Logica och Anette Scheibe från Stockholm stad.

Debatten handlade om Stockholms infrastruktur, framtidens behov och vägen till den smartaste ITS-staden 2030.

Seminarie ITS Congress

Från vänster; Gunnar Johansson, IBM, Chris Harries, Logica, Anette Scheibe, Stockholm stad och moderator Johan Hallsenius, Computer Sweden.

Nutid:
Varje stad har sina utmaningar när det gäller infrastruktur. I Stockholm är en av utmaningarna placeringen, att stan faktiskt flyter. Det gör infrastrukturen sårbar. Anette Schiebe belyste det med vad som hände när en båt körde in i Essingebron. Hela Stockholm påverkades.

Hon berättade också om de infrastruktursatsningar som pågår runt om i Stockholm. Fler flyttar till Stockholm och trafiken ökar för varje år. Satsningarna är en del i att möta ett ökat behov, men Anette Schiebe betonade också vikten av ökad användning av intelligens i infrastrukturen. Det går inte att bara bygga bort behovet.

Framtid:
Vem vet hur framtiden ser ut? En bra början är att ställa sig frågan varför människor reser. Både Chris Harries och Gunnar Johansson resonerade kring detta.

Och när man ändå ställer sig frågan varför människor reser, då blir det också intressant att diskutera när vi väljer bort resandet, eller väljer en annan typ av resande.

Gunnar Johansson tog upp resan till bankkontoret som ett bra exempel på en resa vi valt bort. För ett par år sedan var vi tvungna att fysiskt ta oss till vårt bankkontor för att uträtta ett bankärende. Idag behöver vi inte resa till banken, vi utför våra ärenden på nätet – dygnet runt.

Chris Harries tog upp resan till den virtuella möbelaffären som en ny typ av resande vi kan förvänta oss i framtiden. Istället för att fysiskt åka och handla möbler, kanske vi väljer att besöka en butik på nätet, titta på möbeln i en virtuell miljö, handla möbeln och beställa hemkörning.

Kommer båten, bilen eller tåget försvinna? Inte sannolikt, men förhoppningsvis kommer de resor vi väljer att göra, bli ett större nöje för oss resenärer.

Tänk dig följande scenario: Du har en mobiltelefon eller en GPS. Därigenom känner transportsystemet av var du är. Det kan då ge dig tips om vilken resväg du bör ta för att hinna till ditt nästa möte. Om du reser samma väg varje dag skulle du till och med kunna få ett sms som säger att just idag bör du åka fem minuter tidigare för att det börjar köra ihop sig på motorvägen. Så, för er som alltid skyller på trafiken när ni är sena till ett möte, snart får ni hitta en ny ursäkt….

Steg på vägen till en smart stad:
All information Stockholm behöver för att bli en smart ITS-stad finns, men idag finns den på olika ställen. Uttryckt på ett annat sätt; bussinformationen finns på ett ställe och tåginformationen på ett annat ställe. Informationen behöver kopplas ihop, det tog Annika Schiebe upp som ett av de första och viktigaste stegen.

Gunnar Johansson tog upp Singapore som ett föregångsland inom området. Det är inte bara vad Singapore gör som är intressant, utan också hur de jobbar för en ännu smartare infrastruktur.

Lunchdebatten är slut, men dialogen fortsätter! Hur tror du att resandet kommer att se ut i framtiden?

* ITS= Intelligent Transport Systems and Services

Postat av:
Gunnar Johansson

Arkiv för kategori ‘Smartare städer’

Stockholms trängselskatter – ris hemma, ros internationellt

21 september, 2009

Som ett led i att minska trängseln, stimulera kollektivtrafiken och minska skadorna på miljön i Stockholm infördes i augusti 2007 ett trängselskattesystem. Stockholms trängselskattesystem omfattar en 24 kvadratkilometer stor del av innerstaden och är det största systemet i sitt slag i Europa. För ett år sedan gjordes en utvärdering av vad systemet uppnått. Då kunde det konstateras bland annat att:

  • Trafiken i Stockholms innerstad minskat med 18 procent.
  • Andelen trängselskattebefriade miljöbilar har ökat med 9 procent.
  • Tillgängligheten i Stockholms innerstad har ökat betydligt, vilket i många fall minskat restiderna i området.

IBM har varit huvudansvarig för design, utveckling och drift av trängselskattesystemet och har därför med stort intresse följt utvecklingen och synpunkterna på systemet. Här i Sverige är vårt intryck att systemets införande till stor del tagits emot med jämnmod. De flesta människor har accepterat systemet och har en ganska neutral inställning till det.

Utifrån mitt perspektiv, med ett stort engagemang för intelligenta transportsystem, tycker jag trängselskattesystemet är fantastiskt. Det är raffinerat gjort och har på mycket kort tid givit tydliga mätbara resultat. Något som jag inte tror kommit svenskarna till del är hur stor uppmärksamhet Stockholmssystemet fått internationellt.

Vi på IBM får ständiga förfrågningar från städer runt om i världen, som vill veta mer om systemet och de resultat det uppnått. Bara under september månad kommer delegationer från både Singapore, Japan och Nederländerna och besöker oss för att få veta mer om systemet. Dessutom har IBMs erfarenheter från systemet i Stockholm gjort att vi nu är engagerade i liknande projekt i bland annat London, Brisbane och Singapore.

Erfarenheterna av Trängselskatteförsöket har fått många beslutfattare över hela världen att förstå att traditionell transportpolitik är föråldrad och att man måste tänka i nya banor. Det är den största effekten av Trängselskatteförsöket.

Vi ska vara mycket stolta över att vi har ett system som röner stor uppmärksamhet, stort intresse och mycket beundran från trängseldrabbade storstäder över hela världen!

Postat av:
Gunnar Johansson

Arkiv för kategori ‘Smartare städer’

För att hålla Sverige rullande får vi inte fastna i gamla hjulspår

13 september, 2009

City_icon_180x175Trafik och transporter har under mycket lång tid varit av största vikt för mänskligheten och vår välfärd. Människan uppfann hjulet och sedan kom sjötransporter, järnväg, bilism och flygtransporter. Varje era har haft sin storhetstid och finns sedan kvar som en mer eller mindre betydande del av kommunikationssystemet. Vi står nu inför det som kan vara slutet på bilismens glansdagar och frågan vi ställer oss är vad som kommer härnäst. I slutet av september kommer denna fråga med all säkerhet att stötas och blötas när ITS World Congress, en konferens om intelligenta transportsystem, hålls i Stockholm.

Historiskt sett har vi haft mycket svårt att lära av våra misstag. Göta kanal är ett exempel på en gigantisk investering som aldrig fick den betydelse för Sveriges kommunikation som förväntades. När Göta kanal var färdigt att tas i bruk tog järnvägstrafiken över som transportmedel. I Sverige byggdes sedan ett omfattande järnvägsnät, där stora delar fick läggas ned när bilismen tog över. Det finns fortfarande tendenser att överinvestera i kända teknologier och en oförmåga att förutse framtiden. Tänk inte som förr och lyft blicken från den enskilda investeringen till ett helhetsperspektiv, nu är tiden inne att tänka i nya banor!

IBM arbetar med att göra transportsystemen smartare i många länder. Vi har i detta arbete sett åtgärder som fungerar både bra och sämre. Varje region har dock sina förutsättningar och utmaningar. Min bedömning är att förutsättningarna för att påtagligt förbättra servicenivån i Sveriges storstadsregioner är väldigt goda. Resultatet kan bli ökad konkurrenskraft för företagen och ökad välfärd för medborgarna.

Stockholm, Göteborg och Malmö kan bli smarta städer redan inom fem år, om vi vidtar rätt åtgärder och inser att endast ökad kapacitet inte löser problemen. Det krävs ett samordnat ansvar med fokus på smarta åtgärder som löser problemen.

Postat av:
Gunnar Johansson

Arkiv för kategori ‘Smartare städer’

Trafik och transporter – samhällets blodomlopp

13 september, 2009

Trafik

Trafik och transporter är otroligt viktigt i dagens samhälle. Människor, företag, organisationer och den globala ekonomin är ytterst beroende av fungerande transportsystem. Trots att transporter spelar så stor roll är det anmärkningsvärt hur problemet hanteras och med vilka förlegade metoder som problem försöker bearbetas.

De flesta städer i världen dras dock med köer, trängsel, ökande avgasutsläpp och olidligt långa restider. Förutom frustration och minskad konkurrenskraft har köer och stopp i trafiken ekonomisk påverkan. Mellan en och tre procent av ett lands BNP brukar kostnaden uppskattas till.

Bättre lär det inte bli! FN beräknar att ungefär 70 procent av världens befolkning kommer att bo i storstäder 2050. Detta kommer att sätta ytterligare press på samhällets infrastruktur, kollektivtrafik, vägar och transportsystem.

Trafik och transporter är ett av många viktiga områden i IBMs satsning Smarter Planet. Här på bloggen kommer vi att fokusera på detta område under en tid framöver. Anledningarna till detta flera. Trafik och transporter är ett mycket viktigt område för att få en smartare värld. I slutet av september hålls också konferensen ITS World Congress i Stockholm, med fokus på intelligenta transportsystem. Dessutom är vi på IBM engagerade i många projekt runt om i världen för att hitta smartare lösningar för att hantera problem inom trafik- och transportområdet. IBM har ett globalt team bestående av experter på intelligenta transportsystem, och förutom trängselskattesystemet i Stockholm är IBM också inblandade i liknande systemen i London, Singapore och Brisbane.

Jag, Gunnar, är ursprungligen samhällsekonom och har arbetat med transportpolitik och trafiklösningar hela mitt arbetsliv.  Jag är intresserad av samhällsfrågor i stort och brinner för transportfrågor, en väldigt viktig del i hur vi samhället fungerar.

Hur upplever du trafik och transporter i din vardag? Och har du några idéer på smarta lösningar?

Arkiv för kategori ‘Smartare städer’

Smartare vattenhantering hänger ihop

31 augusti, 2009

Barn ställer alla möjliga frågor – och ger svar. Den här filmen får sammanfatta de senaste veckornas fokus kring vatten.

Postat av:
Lars Wiigh

Arkiv för kategori ‘Smartare städer’

Utvecklingen av ett smartare Stockholm

28 augusti, 2009

Jag och några kollegor har nyligen avslutat ett spännande och framtidsinriktat rundabordssamtal tillsammans med några personer från Stockholms stad och KTH. Ämnet för diskussionen var ett smartare Stockholm.

Under ett par timmar ägnade vi oss åt att hitta innovativa infallsvinklar och lösningar för stadens utmaningar inom området medborgarservice, bostäder och stadsbyggande samt transport- och trafiklösningar.  Vi insåg snart att ämnena överlappar varandra och diskussionen blev både bred och dynamisk.

Övergripande kan slutsatserna kan sammanfattas så här:

  • Se staden i hela sitt sammanhang: Allt hänger ihop, från den enskilda individen till staden i sin helhet. En stad som är attraktiv för sina invånare, lockar till sig ny kompetens, det i sin tur lockar till sig nytt företagande, som i sin tur gör staden ännu mer attraktiv och så vidare.
  • Involvera invånarna i stadens utveckling: Det finns en möjlighet att involvera invånarna i större utsträckning än vad som görs idag, dels i form av feedback på sitt eget sätt att verka i staden (energiåtgång, konsumtion, de egna transportvalen) men också genom att  nyttja den kunskap och kompetens som finns hos invånarna för att utveckla staden.
  • Se över hela transportsystemet: Bilar, tåg, bussar och annat som påverkar trafiksituationen för staden styrs till viss del av staden men också av regionen och på statsnivå. Det är en utmaning men där vi har mycket att vinna på att se till helheten – invånare som spenderar mindre tid i trafikköer, en renare miljö och ett effektivt nyttjande av infrastrukturen är tre vinster som är värda att kämpa för.

Ingenting av ovan löser vi på en dag, men man måste börja någonstans. Det här inspirerande mötet kommer att följas av fler och jag är säker på att det på sikt kommer att leda till en smartare utveckling av Stockholm och också flera städer.

Arkiv för kategori ‘Smartare städer’

Vatten – en ocean av möjligheter

24 augusti, 2009

World Water Week i Stockholm har precis avslutats. Konferensen sätter ett ytterligare fokus på betydelsen av vatten i miljön, för mänskligt liv och i den globala ekonomin. När fler än 6000 människor dör varje dag av bristen på rent vatten känns det märkligt att tänka på att det krävs mer än 2 600 liter vatten för att tillverka en t-shirt.

Tack och lov finns det många sätt att göra vattenhanteringen smartare. Ett exempel på det är ju Stockholm Water Prize pristagare, Dr. Bindeshwar Pathak, som tagit fram en smart toalett, som nu finns i 1,2 miljoner indiska hem. SvD har beskrivit detta på ett bra sätt i den här artikeln.

Vi på IBM jobbar givetvis också på att hitta smarta vattenlösningar. Till exempel har vi varit med och tagit fram ett reningsmembran, som kan filtrera vatten från salt och gifter. Tidigare reningsmembran har varit mycket känsliga för, och skadats av, klor, som ofta tillsätts i vattnet för att hindra bakterietillväxt. Eftersom var femte människa idag saknar tillgång till dricksvatten är vattenfiltrering mycket viktigt.

Mer om detta i den här filmen.

Vikten och betydelsen av vatten är något som IBM också studerar. I rapporten Global Innovation Outlook kan man läsa mer om vatten – Som är så viktigt för oss, men som vi egentligen vet så lite om.

Arkiv för kategori ‘Smartare städer’

Säkerheten på Östersjön på IBMs agenda

17 augusti, 2009

Trafiken på Östersjön ökar och det innebär en ökad olycksrisk, för människor och också med tanke på farliga utsläpp.

Att Östersjön är förorenad har väl inte undgått någon, med det är faktiskt så illa att det är ett av de mest drabbade haven i världen. Att förhindra ytterligare utsläpp är därför på agendan för att rädda Östersjön.

IBM är involverad i ett spännande projekt tillsammans med finska sjöfartsverket och Baltic Sea Action Group (BSAG). Projektet tittar på ett smartare sätt att hantera kommunikationen ombord på båtarna.

Båtarna på Östersjön får en stor mängd information om allt från väder och vind till farleder och en hel del annat. Mängden information har ökat dramatiskt och blivit svår att överblicka och därför har projektet fått uppgiften att se över hur informationen kan bli smartare. Det ger nämligen befälhavaren ett bättre beslutsunderlag och därigenom ökar säkerheten till havs. Ett exempel på smart information är möjligheten att kombinera information, till exempel om väderleksrapporter, aktuella kurser och farlig last.

IBM är inblandade i en hel del andra spännande projekt också, bla ett i Nederländerna. Här kan du läsa mer om vad IBM gör kring vatten.

Arkiv för kategori ‘Smartare städer’

Smarta bojar larmar om algblomning

12 augusti, 2009

Teknik finns verkligen överallt och hela tiden. Till och med i guppande gula bojar.

De bojar jag tänker på finns på Irland, i Galway Bay, och är ett resultat av samarbetet mellan IBM och Marine Institute Ireland.

Bojarna innehåller sensorer och ger forskare tillgång till information och analyser om bland annat föroreningsnivåer och hur det marina livet mår. Med hjälp av informationen kan forskarna larma om till exempel algblomning.

Varför inte ett par såna i Östersjön?

Kolla in den här filmen som beskriver projektet närmare.