Anledningen till denna stora ineffektivitet är att varje enhet själv effektiviserar så gott det går, men att det i stort saknas övergripande samordning för att uppnå ett verkningsfullt resursutnyttjande. Ett exempel. I en och samma stad finns två företag. Det ena tillverkar gräsklippare och det andra läppstift. Till det yttre har de inte mycket gemensamt och de har båda varit hyfsade på att effektivisera såväl produktion som transporter och administration. Det visar sig dock att de båda har stor export till närliggande länder. Dagligen lämnar ett flertal lastbilar med sålda varor. Om de båda företagen samordnade sina transporter skulle de inte bara kunna få ner sina transportkostnader, utan också minska både sin energiförbrukning och sin miljöpåverkan.

Studien visar till exempel att nästan 35 procent av allt vatten som förbrukas används i onödan, på grund av dålig vattenhantering inom jordbruket. På grund av köer, dålig trafikstyrning och andra trafikproblem i världen förbrukas lika mycket råolja varje år, som hela Tyskland och Nederländerna gör av med på två år. En tredjedel av all el som tillverkas går även den till spillo. Om den energin istället utnyttjades, skulle 1300 kolkraftverk kunna stängas.

Genom att se mer övergripande på effektivisering och optimering kan en fjärdedel sparas (28 000 miljarder kronor) och vi kan minska ett hänsynslöst utnyttjande av världens resurser. Det är bland annat fakta som dessa som gör att vi är så entusiastiska över att kunna arbeta och verka på smartare sätt och därmed bidra till en bättre värld.

Kika gärna in på bloggen snart igen, för vi ska utveckla detta ämne vidare och beskriva lite mer hur en smartare planet faktiskt kan komma att se ut.

Tänk dig att få ett SMS som säger att du måste åka 8.15 med buss 123, istället 8.25 med bilen via stora tunneln som du tänkte åka igenom till ditt morgonmöte. Det är smart trafik!

För att kunna göra detta så måste stora mängder information från olika enheter analyseras för att kunna ge rekommendationer för just din specifika resa. Det handlar om nutids information från t ex GPSer i bilar och lastbilar, väderdata, information om kollektivtrafiken, trängsel i trafiken i nutid – detta måste sedan jämföras med varandra och tidigare situationer för att kunna föreslå ett lämpligt ressätt och resväg.

Under invigningen berättade Vägverket (Per Wenner) om deras arbete med väginformation till oss trafikanter och att de börjar nosa på prognostisering på till exempel trafiken.nu.
Gunnar Söderholm (Stockholms stad) visade på att de positiva effekterna från trängselskatterna håller i sig men underströk att staden behöver mer och bättre information för att kunna ta rätt beslut när det gäller att förbättra miljö- och trafiksituationen i Stockholm.

Från KTH berättade Harris Koutsopoulos och Mahmood Rahmani om projektet. De visade bland annat hur man baserat på GPS data kan se trängsel, trafikerade gator och hur långt tid en resa tar. Detta baseras på GPS data från Taxi Stockholm. Som exempel visades att en resa från T-centralen i centrala Stockholms till Arlanda flygplats tar mellan 22 min och 55 min beroende på tid och dag under arbetsveckan.

Det vill jag gärna veta innan jag sätter mig i taxin!

I runda slängar flyttar 60 miljoner människor till städer eller förorter runt om i världen varje år. Det är mer än en miljon varje vecka. Denna förflyttning gjorde att vi förra året passerade en magisk gräns när majoriteten av världens befolkning lever i städer. Detta kommer att göra att städers utveckling och utmaningar kommer att få stort fokus framöver.

De trender som IBM ser för städer är:

Byggnader kommer att reagera som levande organismer
För att bli mer effektiva kommer framtidens byggnader att fungera mer som en levande organism när det gäller, uppvärmning, vatten, avlopp och elektricitet. Sensorer inne i byggnaderna kommer att känna av och registrera temperatur, fuktighet och ljus bland annat, samt anpassa sig efter dessa förhållanden. Det kommer att spara både energi, resurser och koldioxidutsläpp.

Städer kommer att få bättre immunsystem
Med en högre befolkningsdensitet i städer blir vi allt mer sårbara för smittsamma sjukdomar. I städer kommer sjukvårdsmyndigheterna att skapa informationssystem som exakt kan följa hur sjukdomar sprids och när de drabbar olika områden – allt för att hindra och minimera riskspridningen.

Smartare system kommer att minska vatten- och energiförbrukning
En av fem människor i världen saknar idag tillgång till bra dricksvatten, samtidigt som vattenförbrukningen förväntas öka sex gånger under de närmaste 50 åren. Detta kommer att leda till att vattenhanteringen kommer att förändras. Flera olika system kommer att användas för att ta hand om spillvatten, rena vatten på plats, och minska vattentransporterna.

Städer kommer att få en större krisberedskap
Städer kommer att kunna minska och även förhindra kriminalitet och katastrofer bättre. IBM hjälper redan idag polis och andra myndigheter att analysera rätt information i rätt tid, så att brott och katastrofer bättre kan förhindras.

Fordon kommer att drivas på nya sätt
Beroendet av fossila bränslen kommer att minska. IBM utvecklar till exempel nya typer av batterier som kan göra att en bil kan köra fem gånger längre, upp till 80 mil, på en laddning. Smartare elnät i städerna kommer också göra det lättare att ladda framtida elbilar. Här är EDISON-projektet, där IBM deltar, ett bra exempel.

Titta gärna på filmen från YouTube.

Nu tar vi juluppehåll från bloggen och återkommer med nya inlägg nästa år. God jul och gott nytt år!

Till en början är projektet inriktat på vatten, elektricitet och transporter, men det är inte omöjligt att framöver även kommer att innefatta stadsplanering och trafikstyrning, som gör staden ”gångbar”. Dubuques borgmästare, Roy D. Buol säger att initiativet att använda teknik för att spara resurser inte bara är för miljöns skull utan att det också genererar arbete och tillväxt i staden.

Den första delen i projektet är att installera digitala vatten- och elmätare i bostäder och på företag. Uppskattningsvis gör 30 procent av hushållen av med vatten i onödan för att de har läckande kranar och toaletter, vilket kan åtgärdas med vattensensorer, som dessutom tillverkas av ett lokalt företag. Hushållen kommer också att kunna styra och analysera sin elförbrukning via en webbsida, där till exempel inomhustemperaturen också kan regleras.

Dubuque är bara ett av flera exempel på städer med smarta ambitioner. I Italien, har IBM tillsammans med staden Bolzano skapat projektet ”Secure Living”, som ska hjälpa äldre till ett aktivare och bättre liv, ökat oberoende och att snabbare få medicinsk behandling vid behov. De äldre kan i hemmet få interaktiv hjälp med sjukgymnastik och aktivitetsförslag. Dessutom kan medicinska värden samlas in och analyseras direkt från bostaden.

Även Amsterdam genomför ett intressant projekt för att få invånarna att göra mer medvetna val rörande sin energikonsumtion, med mål att spara energi och minska koldioxidutsläppen med minst 14 procent.

Jag vill också tipsa om en mycket bra sammanställning av intressanta länkar om hur framtidens städer kommer att använda sig av digitala lösningar som den svenska bloggen mymarkup har gjort.

De tjänster som flest personer ville se införd i Sverige var informationstjänster som guidar och hjälper trafikanter. Som svar på frågan “Vad är smart trafik för dig?” fördelade sig svaren på följande sätt:

Det finns dock en stark tilltro till att transportsystem gynnar medborgarna och miljön i första hand. Det visar svaren på frågan “Vem vinner mest på smartare transportsystem?”:

Håller du med? Även om vi nu lämnar fokuset på trafik ett slag, så är det alltid spännande att höra vad du anser.

Jonas Eliasson Foto: Celest forskningscentrum

För att avrunda vårt trafiktema har vi intervjuat Jonas Eliasson, som är professor i transportsystemanalys på KTH i Stockholm och som också varit med och designat, utvärderat och vidareutvecklat trängselskattesystemet i Stockholm.

Vilka är fokusområdena för transportforskning idag?

Det finns flera problemområden, men de två huvudsakliga är:

1. Vägträngsel i storstäder – Trafiksituationen i många storstäder blir bara värre och all forskning tyder på att det inte går att bygga sig ur detta trafikkaos.
2. Miljö- och klimatproblem – Att det är dålig luft, helt enkelt. Det är både ett problem lokalt, för boende i en stad, men också på global nivå med klimathot och växthuseffekt.

Om forskningen visar att det inte går att bygga sig till en bättre trafiksituation, varför är det ändå så mycket politiskt engagemang och konkreta aktiviteter som går ut på byggnation?

Städer växer och då måste vägsystemet anpassas till den tillväxten. Det löser alltså inga problem utan gör till största delen att problemet inte blir värre. Men det råder också brist på insikt. En ringled kan egentligen bara lösa ett problem – Att förbättra tillgängligheten i stadens ytterområden. Detta kan givetvis vara viktigt, men det kan inte lösa problemen med köer i exempelvis innerstan.

Vad måste till för att få bukt med trafikproblemen?

Det största hindret är acceptans. För att nå en acceptabel situation i trafiken krävs att resenärerna ändrar sitt invanda beteende. Här måste politikerna fatta obekväma beslut för att få någon förändring. När politikerna i Stockholm beslutade om trängselskatterna var det djärvt. Det är inte många städer som vågat det ännu. Förhoppningsvis kan detta vara en inspiration, eftersom opinionen svängde så kraftigt från negativt till positivt när systemet infördes. Beslutet ansågs obekvämt när det togs, men det blev bra.

När det gäller miljö och utsläpp handlar det både om att försöka dämpa trafiktillväxten och att få fram bättre motorer. För biltillverkarna och andra i branschen råder det stor osäkerhet om vad som gäller. Så länge det är oklart om hur miljöskatter, avgifter och samsyn kring vilka system som är bäst kan tillverkarna inte satsa, med risken att det blir på ”fel” system. Biobränsle är bara ett exempel. Biobränsle är ingen permanent lösning, utan kan användas som en övergångslösning. Men det är väldigt svårt att skilja mellan bra och dåligt biobränsle.

Har du några tips eller uppmaningar till allmänheten, om vad man själv kan göra?

Jag tror att det är viktigt att fundera över sina valfria resor. Arbetsresorna är ofta något vi funderat igenom i detalj och ofta optimerat. De valfria resorna, som att handla, semestra, eller skjutsa barn har vi ofta inte tänkt igenom i samma utsträckning. Här finns det mycket att göra.

Hittills har fokus på att lösa trafik- och transportproblem i världen legat på att utöka vägsystemet samt att subventionera och höja turtätheten i kollektivtrafiken. Detta trots att det inte finns några exempel eller någon forskning som visat på att det går att bygga sig ur en trafik- och transportproblematik. Några exempel på att denna inriktning inte är bra är:

• Redan för tio år sedan konstaterade Statens institut för kommunikationsanalys i rapporten Storstaden och dess transporter att det inte går att möta den växande transportefterfrågan genom att öka infrastrukturen.
• Jämförelser mellan olika amerikanska storstäder, som IBM genomfört, visar att trafiken fungerar sämst i Los Angeles, den stad med mest utbyggt vägnät.
• Ett halvår innan trängselskatteförsöket startade utökade SL antalet bussar i Stockholmsområdet med 200 stycken, vilket motsvarar hela Malmö stads kollektivtrafik. Denna utökning fick inga mätbara effekter på Stockholms biltrafik. Först när trängselskatteförsöket startade påverkades biltrafiken.

Vad kan och bör man då göra? Det krävs ett helt nytt perspektiv i den regionala transportpolitiken med ökat fokus på att ta vara på och säkerställa funktionaliteten i det existerande transportsystemet.

• För att kunna hantera trafikköerna krävs effektiva styrmedel som påverkar beteendet. Varje system har sin kapacitet. Om efterfrågan är större än kapaciteten så fungerar inte systemet bra. Detta är inte politik eller ens ekonomi, det är ren logik.
• Skapa en regional instans som ansvarar för koordinering och genomförande av åtgärder som kan förbättra servicenivån på kort sikt. I dag är ansvaret fragmenterat och osamordnat vilket skapar ineffektivitet och handlingsförlamning.
• Det finns stora mängder data om trafiken och hur systemet fungerar och som inte används vare sig i den dagliga driften eller den långsiktiga planeringen. Fokusera på att samordna dessa data och utveckla nyttig information som kan användas för att styra trafiksystemet samt informera användarna.

Här finns mängder att göra framöver – vi hoppas att det blir smart!