Ylva Johansson, vårdpolitisk talesperson för Socialdemokraterna efterfrågade ett nationellt journalsystem. Hon tog upp de rödgrönas förslag om ett hälsokonto på nätet där hälsoinformation kan samlas och där den enskilda individen är den som äger informationen och bestämmer om tillgången till den.

Karin Johansson är statssekreterare hos socialminister Göran Hägglund, hon liknade IT i vården med att bygga ett hus.
- Vi har golv, tak och väggar på plats och nu ska vi möblera rummen. Lagstiftningen finns och regeringen har lagt fram en ny fräsch IT-strategi för vården sade Karin Johansson. Hon betonar vikten av öppna standarder för att säkerställa interoperabilitet.
Karin Johansson såg tre viktiga faktorer för IT i vården; att patientens behov skall stå i främsta rummet, att politiker skall lyssna mer på professionen och att det behövs rollstyrda beslutsstöd.  

Övriga paneldeltagare var Carina Beckerman, Ek Dr Universitetslektor Handelshögskolan Stockholm, Lisbeth Löpare Johansson, Vice ordförande Vårdförbundet, Ragnar Lindblad, Swedish Medtech och Ellen Hyttsten, VD Inera
Moderator var Magnus Höij, chefredaktör på Internetworld.

• Leif Lindqvist, VD IBM Svenska AB
• Ylva Johansson, vice ordförande i riksdagens Socialutskott, vårdpolitisk talesperson för Socialdemokraterna
• Carina Beckerman, Ek Dr Universitetslektor Handelshögskolan Stockholm
• Lisbeth Löpare Johansson, Vice ordförande Vårdförbundet
• Ragnar Lindblad, Swedish Medtech
• Ellen Hyttsten, VD Inera

Moderator är Magnus Höij, chefredaktör på Internetworld

IBM vill med detta seminarium och samtal skapa en debatt om hur ny teknik kan användas för att skapa vård som möter de krav som 2010-talets medborgare ställer.

Den svenska sjukvården står inför ett stort förändringstryck. Minskade ekonomiska ramar ska klara av att möta en allt äldre befolkning med ett ökat vårdbehov som dessutom ställer högre krav. Därtill dras Sverige, liksom många andra länder runt om i världen, med en rad problem inom sjukvårdssystemen.

Men det finns lösningar och idéer som kan lösa bekymren och nationella sjukvårdssystem kan vändas till tillångar snarare än att utgöra belastningar. Det handlar om att bygga upp vården utifrån de förutsättningar som dagens teknik skapar utrymme för. IT, som verksamhetsstöd inom vården, är sedan länge ett av de viktigaste instrumenten i detta arbete.

Vi hoppas på en bra debatt. Kom gärna och lyssna!

Karin Johansson inledde årets Vitalis med att ge en överblick av den kommande inriktningen för nationella IT-strategin för vård- och omsorg, som bl.a går från att vara fokuserad på patienten till att bli mer fokuserad på nyttan för patienten. En ordlek kan tyckas, men samtidigt är det just patientnytta och individens behov som måste börja få större utrymme i de nationella och regionala satsningar som görs. Obama-administrationen har myntat begreppet ”Meaningful use”, som ett sätt att selektera engagemang och insatser för att säkra att det man satsar på är just meningsfullt för patienten.

På mässan hade vi i IBM:s monter ett ”Speakers Corner” med olika programpunkter med allt från Pandemiövervakning och Kronikerlösning för Diabetiker, till Smartare sjukhus. Programpunkten Mina Vårdkontakter beskrev denna ”kontaktyta” mellan vården och patienten som började som ett lokalt initiativ och som nu håller på att rullas ut över hela landet. Vi fick bl.a höra om tidbokningstjänsten som implementeras i Örebro och om klamydia-tjänsten som gjort att man når betydligt större och bredare målgrupper än via den traditionella ungdomsmottagningen. Jag hoppas att den nya nationella fokusen på patientnytta innebär att fler tjänster för vården och individen får utvecklas inom ramen för detta projekt!

Stort tack till Maria Berglund, SLL och Maria Bülow, ÖLL som engagerade så många åhörare att lyssna på denna framgångssaga som definitivt uppfyller kriteriet ”Meaningful use”!

Kika gärna in på bloggen snart igen eller sätt upp en prenumeration, för vi kommer lägga ut presentationer från Vitalis för nedladdning.

Representanterna kom från Länsstyrelsen Skåne, Smittskyddsenheten VGR (Västra Götalandsregionen), MSB (Myndigheten för Samhällskydd och Beredskap), SKL (Sveriges kommuner och landsting), Apoteket Farmaci, Previa och Regionfullmäktigeledamot VGR, ledamot SKL sjukvårdsdelegation. Samtalet modererades av Mats Larson, Caritea

Samtliga deltagare var överens om att nationella system för framförallt vaccinering behövs, men att de juridiska aspekterna måste lösas. Hur skall man säkerställa att register inte hamnar i fel händer? Hur ska man se till att bara den relevanta informationen når rätt mottagare? Samtycke, anonymisering av information etc.

Dessa områden kring förbättring är liknande de som adresseras i projektet i Kanada, PANORAMA, som Canada Health Infoway står bakom som omfattar utbrottshantering, immunicering, vaccinhantering, samverkan, resursallokering, biverkningar m.m.

Inte bara skulle det spara pengar då det inte blir onödiga vaccinationer, men visst vore det skönt att slippa det gula kortet?

När är det dags för fästingsprutan? Vet du var ditt gula vaccinationskort är? Är det det senaste? Jag erkänner att jag inte har superkoll om jag har ett eller flera och vilket som är det senaste.

Låt oss skapa en smartare sjukvård tillsammans!

Så vad är lösningen? Givetvis finns det inte något enkelt svar och det är definitivt inte något som  löses med ett nytt IT-system för sjukvården. Men, det är helt klart att dagens vård inte kommer att klara av att ta hand om alla dessa patienter – patienterna måste bli färre.

Idag görs en hel del goda satsningar för att öka informationssamverkan med initiativ som BIF (Bastjänster för informationsförsörjning) och NPÖ (Nationell patientöversikt), vilket kan ge resultatet att IT-systemen i vården blir IT-stöd till vården.

Men det är inte bara mellan vårdgivare som behovet av ökad samverkan finns. Man pratar också om hur patienten ska få en starkare ställning i vården. Ett exempel på ett sådant initiativ är det fria vårdvalet som låter patienterna ”rösta med fötterna”.

Om man fortsätter på temat att morgondagens vård behöver färre patienter, så måste andra insatser till. Här är några viktiga områden:

• Kroniskt sjuka måste till en högre grad kunna sköta och följa upp sin vård med hjälp av telemedicinska tillämpningar (sensorer i hemmet som kommunicerar med sjukhuset).
• Många patienter kan skrivas ut tidigare med monitorering i hemmet.
• Patienterna blir mer och mer pålästa, och med interaktiva vårdråd på nätet kan ökad självhjälp ges.
• En större satsning på friskvård där individer i riskzoner (högt blodtryck, högt kolesterol etc.) själva kan mäta och följa upp hur kostråd och motion direkt påverkar den egna hälsan.

Det här är några exempel på smarta e-tjänster som stödjer individen och samtidigt avlastar vården. Och då kan vården istället fokusera sina insatser på de som verkligen behöver specialisthjälp.

På ett frukostmöte nyligen, så berättade Göran Hägglund om hur de på regeringsnivå är högst medvetna om vårdens utmaningar och hur patientens inflytande kommer att öka. I den senaste tidens debatt mellan oppositionens Ylva Johansson och regeringens Karin Johansson, så verkar båda överens om att Sverige ska få ett ”personligt hälsokonto” som kan erbjuda smarta hälsotjänster.

Så vad väntar vi på!?  Sjösätt ”Mitt hälsokonto” nu, så kan antalet patienter i vården bli färre!

”Usel tillgänglighet i svenska vården”

Det som framförallt ger Sverige det sämre betyget är de långa väntetiderna och de långa vårdköerna, som inte blivit bättre trots initiativ som kömiljarder och vårdval.

Intressant är också att vårt grannland Danmark är det land i Europa, som efter Nederländerna, får högsta betyg för landets sjukvård. Det är många likheter mellan hur de olika nordiska länderna bedriver sjukvård. Så, varför har de lyckats så bra i Danmark?

För några veckor sedan hade vi ett seminarium på IBM med temat, Smartare hälso- och sjukvård. Där diskuterades bland annat erfarenheterna från Danmark och deras förmåga att implementera en strategi för eHealth i landet. Många känner till att Danmark var tidigt ute med att använda IT för att förbättra sin vårdprocess. Danmark var till exempel först ut med att lansera en nationell hälsoportal för både vårdgivare och patienter. Kanske är det just därför man nu kan se effekterna av en vård som möter dagens behov? En tydlig strategi för eHealth där även implementeringen styrts centralt för att säkra nyttoeffekterna.

På seminariet fick vi också  ta del av spännande information från de danska regionerna, där:

• Var tredje patient som undersöker köerna via den nationella vårdportalen, sparar i genomsnitt en månads väntetid.
• Var tredje patient som hittar den information han/hon söker på portalen, besöker aldrig ett sjukhus.

Vi fick också se siffror från det danska finansministeriet som visade på de positiva effekterna av sms-påminnelser för sjukbesök. Genom att få en sådan påminnelse glömde 30 % färre patienter bort sina bokade tider, vilket sparar nästan 18 miljoner Euro årligen för den danska staten.

Visst är det tråkigt att se att Sverige tappar placeringar när det gäller vårdens tillgänglighet, men samtidigt är kanske en av förklaringarna att Danmark varit före oss att dra full nytta av IT i vården. Enligt indexet håller Sverige en fortsatt hög vårdkvalitet. Låt oss hoppas att vi snart kan se ett trendbrott när det gäller tillgänglighet, tack vare en bra styrning och implementering av den nationella IT-strategin för hälso- och sjukvård!

Hur tror du att vi kan förbättra den svenska sjukvården?

World Community Grid är det största officiella humanitära nätverket som finns. Till nätverket kan frivilliga donera sin datorkraft, när den inte används. För närvarande har World Community Grid fler än 430 000 medlemmar från fler än 200 länder. Idag ingår över 1,2 miljoner datorer i nätverket och dessa har hittills bidragit med över 250 miljoner resultat, inom så vitt skilda områden som AIDS- och risforskning.

Skulle du också vilja donera datorkraft kan du registrera dig på www.worldcommunitygrid.org. Då får du installera en liten och säker mjukvara, som gör att World Community Grid kan använda din dator när du inte gör det – för att hjälpa till att hitta ett bot mot exempelvis AIDS eller cancer. Är inte det smart?

Fråga 1: Vilka köer tycker du måste bli kortare?

– Välj ett problemområde i samhället:

Vi frågade också om IT kunde bidra till att korta köerna. Den allmänna tilltron till vad IT kan göra är inte så jättestor. Bara 50 % tror att IT kan spela någon roll för att korta vårdköerna.

Fråga 2: För att korta köerna, var tror du IT kommer att spela en stor roll?

- Här kan du välja fler alternativ.

Då är det ju extra spännande att läsa artikeln om E-hälsa i SvD igår, som precis som vi på IBM hävdar att det går att korta köer, spara pengar och rädda liv med en utökad användning av IT på rätt sätt i vården. Artikeln beskriver att miljontals vårddygn kan frigöras enbart genom att införa elektroniska journaler och att det i Sverige skulle det gå att hantera 370 000 ytterligare besök på vårdcentraler med ökad användning av IT i vården, så kallad E-hälsa.

Det låter kanske konstigt att IT kan ha så stor påverkan, men som så mycket annat i samhället, kan IT göra att tillgången på information blir bättre och snabbare, vilket faktiskt spelar stor roll i vården. Genom att läkare via elektroniska journaler kan få tillgång till all tillgänglig hälsodata om en patient kan bidra till en säkrare diagnos och effektivare behandlingar. Äldre sjuka kan via IT-system kontinuerligt överföra hälsodata till behandlande personal, så att patienten kan fortsätta bo hemma. Och inte minst i forskningen på läkemedel och behandlingar kan IT komma till hjälp för att få snabbare och säkrare resultat, som exempelvis World Community Grid-projektet för att hitta en behandling mot barncancer.

*Enkäten genomfördes 17 juni-2 juli, 2009 och var ett samarbete mellan IBM Sverige och Svenska Dagbladet. Totalt 972 personer besvarade enkäten som fanns på ensmartareplanet.se.