Förra veckan delade jag med mig av mina iaktagelser från min första dag på SIFMA Financial Services Technology Expo. Andra dagen på SIFMA bjöd på en, för mig, intressant utmaning. Det fanns flera parallellt intressanta spår. Jag valde ett spår som handlade om framtiden inom algoritmisk handel.

Jag lyssnade till en paneldebatt med deltagare från AITE – en forskningsgrupp inom den finansiella sektorn, Deutsche bank, Chi-X – en ny typ av handelsplats (börs) som kallas multilateral trading facility, samt IBM.

Paneldeltagarna var överrens om att det finns stor potential i att applicera algoritmisk- och automatiserad handel på nya finansiella produkter och över multipla geografiska områden. Alla ser dock en rad utmaningar:

• Tekniska – om ett företag ska hitta arbitragemöjligheter över olika geografier/marknader uppstår frågan om var datacentret ska placeras för att uppnå lägsta möjliga latens (för inom värdepapperhandel ÄR tid = pengar!)

• Legal – olika marknader har olika regler för vad som är tillåtet och det blir väldigt komplext att beskriva detta i algoritmer

• Logistiska – om du är en market maker – hur kan du då säkerställa att du har samma priser samtidigt över alla marknader?

Förutom ovanstående återvände alla i panelen till nya regelverk som ständigt förändrades och skapade utmaningar för marknadsdeltagarna.

De pressades (av undertecknad) med frågan om nya regelverk inte betydde nya möjligheter att tjäna pengar för dem som snabbast kunde anpassa sig? Svaret blev ett tveklöst ja. Det visade sig att det inte är regelverkförändring i sig som är problemet.

Problemet är att de politiska beslutsfattarna inte förstår marknaden och att marknaden har förändrads (market makers tex har en mycket lägre spread idag än för 10 år sedan). De förslag som politikerna föreslog, som en skatt på all handel (som nyligen röstades ned i senaste G20-mötet), skapade olikvida marknader som i sin tur skapar risk för alla marknadsdeltagare.

På frågan om inom vilka områden nästa stora innovation kommer så fanns det flera svar: analys av strömmande data, hantering av den ökande mängden marknadsdata, cloud computing för att förändra företagens affärsmodeller, och företagsövergripande riskhantering. Alla områdena är verkligen möjligörare för smartare banker!

Håller du med panelen? Vilka smarta lösningar tycker du att finanssektorn borde fokusera på?

Första dagen rivstartade med Steve Mills, ansvarig för IBMs mjukvaruverksamhet som beskrev en gemsam studie som IBM och SIFMA gjort för att undersöka framtidsförväntningarna hos SIFMA-deltagarna. Studien visade att deltagarna på årets konferens huvudsakligen är positiva till framtiden men att det stora hindret som fortfarande sågs var nya regelverk som ständigt introduceras och gör framtiden oviss. Läs gärna  undersökningen. Steve introducerade även IBMs nya ramverk för samarbetspartners inom finansiella marknader.

Efter Steve följde Dr. Howard Rubin, Professor Emeritus of Computer Science på University of New York, med budskapet “IT does matter” – IT är både strategiskt och meningsfullt om det hanteras rätt. Inom finanssektorn MÅSTE det hanteras rätt, eftersom IT är en så pass vital del – i snitt 10-15% av utgifterna går till IT. IT-utgifterna på global nivå uppgick 2009 till 4.2 trillioner dollar och skulle, om det var ett eget land, räknas som den 4:e största ekonomin globalt.

Den tredje talaren under SIFMAs första dag var Larry Kudlow, värd på ekonomikanalen CNBC och tidigare ledamot i USA budgetutskott. Larry oroade sig för att för att återhämtningen av världsekonomin efter finanskrisen går för långsamt. Orsaken till att återhämtningen är långsam anser Larry beror på hur politiker hanterar svallvågorna av krisen: skattelättnader och skatterabatter ökar inte den privata konsumtionen. Än värre, tricksande med skatten genom lättnader och rabatter skapar ett dåligt klimat för entrepenörer, som är den verkliga kraften bakom ekonomisk tillväxt!

Första dagen på SIFMA gav mig två tydliga budskap: att finansiella institut är teknikintensiva livsformer och regulatorer, samt att reglering inom bank- och finanssektorn inte ses med positiva ögon.

Vad tycker du? Är reglering av finansmarknaden ett hot? Kommentera gärna!

För mer tankar kring reglering och innovation inom finanssektorn titta här.

Jag har arbetat på IBM med frågor inom den finansiella sektorn i drygt tre år. Min (högst personliga) åsikt är att det finns många intressanta aspekter och nydanande tankar som är värda att lyfta fram i denna sektor, förutom vem som fick vilken bonus.

När Per inledde sina inlägg var ett av områdena nya regelverk från myndigheter och regulatorer, som en följd av bankkrisen. Krisen är fortfarande på mångas läppar och finns fortfarande i bakhuvudet hos många. Dock har mycket av fokus flyttat till PIIGS-krisen, alltså vissa Europeiska länders förmåga att finansiera sina egna noter, en finansiell kris som i sin tur säkert kommer leda till nya regelverk. Per nämnde också digitaliseringen av vår ekonomi som är fortlöpande. Han diskuterade även systemisk risk i den finansiella sektorn (risken att en banks konkurs får hela banksystemet att braka samman) och hur denna kan bekämpas.

Jag hoppas att du kommer uppskatta inläggen, kommentera allt, och gärna kontakta mig om du känner att jag missar något viktigt område som du vill föreslår att jag tar en närmare titt på!

Första stoppet på fortsättningen är Securities Industry and Financial Markets Association (SIFMA) Technology Outlook. SIFMA Tech är en årlig konferens med fokus på ny teknologi för att göra den finansiella sektorn smartare. Konferensen kommer garanterat att sprudla av framtidsspaningar och tekniska framsteg som alla kommer hjälpa oss till en smartare finansiell sektor. Jag återkommer med ett sammandrag av det smartaste av det smarta!

Undersökningen visar att bankerna måste revidera sina affärsmodeller. Hela 75 procent av de intervjuade cheferna anser att affärsmodellerna är en kritisk punkt. För att kunna konkurrera måste bankerna satsa på de marknader, produkter, kunder och distributionskanaler som de kan hantera mest effektivt. Där det finns ett glapp mellan utbud och efterfrågan bör bankerna överväga strategiska allianser, fusioner och förvärv.

Bankerna måste även arbeta för att förbättra sina kundrelationer och sin kunskap om kunderna. Kunderna, och lite förvånande, även många bankirer anser att bankerna prioriterar sina egna intressen framför kundernas. Det finns också en problematik kring kundernas inställning till att betala för banktjänster. De kunder som värderar relationen med banken högst är även de som är minst villiga att betala för denna.

En tredje utmaning för banksektorn är att hitta ett heltäckande ramverk för riskhantering. Undersökningen visar på en avsaknad av riskhanteringsmodeller som systematiskt kan överblicka riskerna inom hela finanssektorn. Det är också vanligt att riskhanteringssystemen i bankerna bara täcker ett verksamhetsområde i taget, Utan heltäckande information är det svårt att fatta rätt beslut.

Rapporten, som finns att hämta här ger mer insikt i utmaningarna för bank- och finansbranschen.

Vi är också intresserade av att höra din syn på bankernas utmaningar och hur du ser på förtroendet för den finansiella sektorn.

Från myndigheternas sida brukar hot om reglering och lagstiftning få en marknad att lösa sina problem själva. När det gäller förebyggandet och hanteringen av systematisk risk inom den finansiella sfären har det skramlats med diverse legislatur. Marknaden verkar dock inte kunna enas. Skälen till detta är säkert många, men lite illavarslande är att ett av dessa skäl kan vara att många återigen tjänar stora pengar på det rådande systemet, vilket inte motiverar till en upprensning och en riskminimering.

Många är dock eniga om vad som krävs. EU har bland annat skapat något som kallas ESRB eller European Systemic Risk Board. ESRB ska leta efter systematisk risk, sådant som kan leda till finansbubblor eller andra risker på marknaden. En förutsättning för att detta initiativ ska kunna fungera är dock att hela finansmarknaden ingår och att data från hela den globala finansmarknaden finns tillgänglig. Hittills har detta sett ut att vara en omöjlig uppgift.

Vi ska emellertid inte misströsta. Man tycks ha glömt att man faktiskt har stått inför ett liknande problem förut gällande risk och bristen på information, men då gällde det den internationella valutahandeln. Lösningen blev gemensam och marknaden enades om CLS; Continuous Linked Settlement, som sedan 2002 avvecklar ungefär 95% av all världens valutahandel.

Finansmarknaden skulle kunna göra samma resa igen och sätta upp en gemensamägd organisation som samlar in all finansrelaterad data och gör den tillgänglig för analys av de organisationer och myndigheter som behöver den.

Inför ett stort hot kom man överens om att lösa det gemensamt. Det kanske går att göra igen?

En allt större del av våra pengar existerar enbart i digital form. Även om användandet av elektroniska pengar är vida mer effektivt än användandet av fysiska har det också inneburit att hastigheten i vår ekonomi ökat och att det finansiella systemet blivit mer komplext. Till stor del var digitaliseringen av våra pengar en förutsättning för finanskrisen. Men, den ger också en större möjlighet att kunna förutse och förhindra att historien upprepar sig.

Den största delen av den globala ekonomin är idag ettor och nollor som hanteras av diverse IT-system. Detta ger stora möjligheter till god kontroll, analys och riskhantering. Med den senaste finanskrisen i färskt minne kan man sluta sig till att de riskmodeller som användes varken kunde förutse överbelåning eller skapandet av en finansbubbla. Istället gav systemen klarsignal för högre provisioner och för allt högre risker. IT-systemen och modellerna hade ingen möjlighet att hantera vare sig mängden information eller dess komplexitet, och därför blev finanskrisen också något av en överraskning.

Låt oss lära oss av denna läxa och bättre utnyttja de unika förutsättningar som digitaliseringen ger – För att om inte förhindra, så i vart fall mildra nästa kris. Idag finns bättre system och modeller för att försöka förstå vad som kommer att hända härnäst. Allt digitalt går att läsa och analysera, och i dag finns kapaciteten och datakraften för att göra finansmarknaden smartare, så att vi tillslut får en smartare ekonomi.

IBM och banksektorn har en lång historia tillsammans, som sträcker sig ända från hålkorten. Produkterna är inte längre hålkortsmaskiner, men huvuduppgiften är densamma, att hjälpa företag och organisationer att möta nya utmaningar och utveckla sin affärsverksamhet med hjälp av teknik och tjänster.

Jag tycker att bank- och finanssektorn är i en väldigt spännande process. Finanskrisen 2008 visade tydligt att världen och marknaden är sammankopplad på ett helt nytt sätt. Krisen har också varit en viktig läxa för oss alla och visade tydligt vikten av att ha rätt information tillgänglig för att förstå marknaden och dess aktörer.

Banker och finansbolag är nu inne i en intressant utveckling för att återställa branschens lönsamhet och hitta tillbaka till långsiktigt lönsamma affärsmodeller. Detta sker samtidigt som man måste anpassa sig till nya regleringar med en mer informerad allmänhet och högre konkurrens i en värld som ändras snabbare än någonsin tidigare.

Med en framtid som bär med sig globalisering, högre rörlighet, ökad specialisering och en informationsmängd som mångdubblas varje år kommer mycket intressant att hända inom branschen, vilket jag kommer att fundera och resonera över här på bloggen.

Hör gärna av er med era funderingar kring bank- och finanssektorn.