Vad skapar då radikal innovation? Är det våra kunder? Eller konkurrenterna i branschen? Nej, i många branscher är det teknologi som skapar de stora förändringarna.

Ta exemplet Internetbanken. Ingen kom på detta koncept som en ny affärsmodell. Det var en teknik som helt plötsligt, efter att ha funnits i 30 år, gjorde det möjligt att spara kostnader, ge kunderna tillgång till sina pengar och öka frekvensen i kommunikationen. Jag skulle vilja säga att vi fortfarande befinner oss i ett tidigt skede av utveckling med denna teknik.

Jag ser att företag och organisationer ofta inte har tiden och fokuset att se framåt och testa vad ny teknik kan göra för affärsmodeller och strukturer i branschen. För att komma runt det är min rekommendation att ha en kontinuerlig organisation för framtidsbevakning och prototyparbete. Det är mycket svårt att gissa sig till eller analysera sig fram till vad som ska bli nästa “killer application”. Därför behöver ni lägga tid på att testa och förstå.

Det har också visat sig framgångsrikt att jobba med partners eller i nätverk. Jag har i min forskning även visat att det är lyckosamt att samverka med leverantörer för att ta del av och testa ny teknik. Jag råder er att gå igenom vilka som är era strategiska partners inom teknikområdet och hur ni planerar utbytet med dem. Hör gärna av er om hur ni jobbar med strategisk samverkan.

Vilka blir effekterna när reglerna sätts i verket och sprids? Som jag ser det samexisterar företagen och regelskaparna i ett innovationssystem. Förstår företagen som påverkas hur detta system ser ut? Ofta hör jag att man karaktäriserar arbetet med att följa lagar och regler som “reaktivt” och “i sista minuten”. Det är intressant att området på engelska ibland kallas “regulatory compliance”, vilket antyder att man anpassar sig till givna förutsättningar. Kan företag istället vara med och påverka “spelplanen”? Ja, det hävdar både vi på IBM[1] och akademiska forskare inom området[2]. Hur kan ni som företag vara mer proaktiva i ert lagstiftningsarbete? Mitt svar: Skapa en agenda för arbetet med regelverk och innovation.

I mina dialoger med företag återkommer fyra vinklar på dessa frågor:

1. Alla investeringar läggs på tvingande projekt, så inget blir kvar till innovation
2. Lagar och regler skapar en rädsla att göra fel
3. Ändringar av regelverken skapar stora möjligheter till innovation – spelplanen förändras
4. Regler skapar förtroende och kunderna förstår vad de köper

Sammanfattningsvis: Glaset är alltså både halvfullt och halvtomt! Min åsikt är att ni har en större chans att lyckas ju mer ni försöker vara proaktiva. Kanske bör vi ändra synsätt – från “Regelverksförståelse” till “Regelverksupptäckande”?

[2] Papers on Industry architecture: Jacobides 2006, Teece, 2007

Ylva Johansson, vårdpolitisk talesperson för Socialdemokraterna efterfrågade ett nationellt journalsystem. Hon tog upp de rödgrönas förslag om ett hälsokonto på nätet där hälsoinformation kan samlas och där den enskilda individen är den som äger informationen och bestämmer om tillgången till den.

Karin Johansson är statssekreterare hos socialminister Göran Hägglund, hon liknade IT i vården med att bygga ett hus.
- Vi har golv, tak och väggar på plats och nu ska vi möblera rummen. Lagstiftningen finns och regeringen har lagt fram en ny fräsch IT-strategi för vården sade Karin Johansson. Hon betonar vikten av öppna standarder för att säkerställa interoperabilitet.
Karin Johansson såg tre viktiga faktorer för IT i vården; att patientens behov skall stå i främsta rummet, att politiker skall lyssna mer på professionen och att det behövs rollstyrda beslutsstöd.  

Övriga paneldeltagare var Carina Beckerman, Ek Dr Universitetslektor Handelshögskolan Stockholm, Lisbeth Löpare Johansson, Vice ordförande Vårdförbundet, Ragnar Lindblad, Swedish Medtech och Ellen Hyttsten, VD Inera
Moderator var Magnus Höij, chefredaktör på Internetworld.

• Leif Lindqvist, VD IBM Svenska AB
• Ylva Johansson, vice ordförande i riksdagens Socialutskott, vårdpolitisk talesperson för Socialdemokraterna
• Carina Beckerman, Ek Dr Universitetslektor Handelshögskolan Stockholm
• Lisbeth Löpare Johansson, Vice ordförande Vårdförbundet
• Ragnar Lindblad, Swedish Medtech
• Ellen Hyttsten, VD Inera

Moderator är Magnus Höij, chefredaktör på Internetworld

IBM vill med detta seminarium och samtal skapa en debatt om hur ny teknik kan användas för att skapa vård som möter de krav som 2010-talets medborgare ställer.

Den svenska sjukvården står inför ett stort förändringstryck. Minskade ekonomiska ramar ska klara av att möta en allt äldre befolkning med ett ökat vårdbehov som dessutom ställer högre krav. Därtill dras Sverige, liksom många andra länder runt om i världen, med en rad problem inom sjukvårdssystemen.

Men det finns lösningar och idéer som kan lösa bekymren och nationella sjukvårdssystem kan vändas till tillångar snarare än att utgöra belastningar. Det handlar om att bygga upp vården utifrån de förutsättningar som dagens teknik skapar utrymme för. IT, som verksamhetsstöd inom vården, är sedan länge ett av de viktigaste instrumenten i detta arbete.

Vi hoppas på en bra debatt. Kom gärna och lyssna!

Jag har arbetat på IBM med frågor inom den finansiella sektorn i drygt tre år. Min (högst personliga) åsikt är att det finns många intressanta aspekter och nydanande tankar som är värda att lyfta fram i denna sektor, förutom vem som fick vilken bonus.

När Per inledde sina inlägg var ett av områdena nya regelverk från myndigheter och regulatorer, som en följd av bankkrisen. Krisen är fortfarande på mångas läppar och finns fortfarande i bakhuvudet hos många. Dock har mycket av fokus flyttat till PIIGS-krisen, alltså vissa Europeiska länders förmåga att finansiera sina egna noter, en finansiell kris som i sin tur säkert kommer leda till nya regelverk. Per nämnde också digitaliseringen av vår ekonomi som är fortlöpande. Han diskuterade även systemisk risk i den finansiella sektorn (risken att en banks konkurs får hela banksystemet att braka samman) och hur denna kan bekämpas.

Jag hoppas att du kommer uppskatta inläggen, kommentera allt, och gärna kontakta mig om du känner att jag missar något viktigt område som du vill föreslår att jag tar en närmare titt på!

Första stoppet på fortsättningen är Securities Industry and Financial Markets Association (SIFMA) Technology Outlook. SIFMA Tech är en årlig konferens med fokus på ny teknologi för att göra den finansiella sektorn smartare. Konferensen kommer garanterat att sprudla av framtidsspaningar och tekniska framsteg som alla kommer hjälpa oss till en smartare finansiell sektor. Jag återkommer med ett sammandrag av det smartaste av det smarta!

I undersökningen Meeting the demand of the smarter consumer har över 3300 nordiska konsumenter deltagit. Undersökningen ger en omfattande insyn i hur vi som konsumenter förhåller oss till våra butiker och varumärken och belyser också lojalitet i förhållande till bland annat sociala medier.

En mycket tydlig slutsats ur studien är hur den omfattande användningen av teknologier som till exempel internet, butikskiosker och mobiltelefoner fullständigt skakar gamla affärsstrukturer i grunden. Idag är det inte möjligt att betrakta multikanal som separata affärsområden inom verksamheten. Det går inte att separera butiksverksamhet, e-handel och kundtjänst till exempel. Allt hänger ihop. Tillsammans bildar detta också en ny handelsplats, i vilken kunden går in och ut genom olika entréer baserat på tillfälle och syfte.

Studien visar också att vi konsumenter till stor del skapar vår uppfattning om en produkt eller ett varumärke baserat på vad andra konsumenter tycker. Till stor del misstror vi också det som sägs av en tillverkare eller leverantör själva.

Tillsammans målar studien en tydlig bild av vår egen samtid, som den ser ut idag. Den ger oss insikt i hur framtiden inom handeln kommer att se ut. Jag tycker det är en fantastisk bild som ges – aldrig tidigare har handel skett så mycket på kundens villkor som nu. Aldrig har butikernas erbjudanden varit så anpassade efter våra önskemål och samtidigt tagit hänsyn till vårt samhälles behov av ett långsiktigt ansvartagande för vår miljö och gemensamma resurser.

Vill du veta mer? Läs gärna studien Meeting the demand of the smarter consumer, som tagits fram av IBMs forskningsavdelning IBV, Institute for Business Value. Du kommer få en hel världs syn på utvecklingen inom handeln. Eller så är du välkommen att höra av dig till mig, antingen via en kommentar här eller så hittar du mina kontaktuppgifterna på samma sida där du hittar studien.

Allt gott

Jag försöker skönja, följa och dela med mig av de trender som ligger lite längre fram i tiden.

Om det är något jag försöker leva efter, så är det att fortsätta vara nyfiken, framåtblickande och entusiastisk. Jag satt vid ett tillfälle och pratade med några män som varit pionjärer inom medicinsk elektronik, men min beundran förvandlades snabbt i besvikelse. De hade blivit sura gamla gubbar, som tyckte det var bättre förr. Jag insåg att om detta kunde drabba dessa förr så framåtblickande pionjärer, så gäller det att vara vaksam på sig själv, så man inte faller i samma fälla.

Då vill jag hellre vara som John Cohn. Nyfiken, entusiastisk och möjligen lite lätt galen.

Så om jag inte blivit gammal och bitter, så kommer mina inlägg handla om innovation, hur planeten kan bli smartare och säkert en och annan skvätt musik.

Alternativen till kontanta betalningar är många och möjliga att anpassa för enskilda önskemål – och det är kanske just i denna mångfacettering av önskemål som behovet av konvergens blir som störst. Det är viktigt att vi kan samlas kring de grundläggande fundamenten; öppenhet, säkerhet och användbarhet.

En tydlig dimension som ofta missas är också självklarheten för konsumenter att kunna använda sina betalmedel varhelst de så önskar utan att exempelvis behöva ta hänsyn till vilken butik som varan eller tjänsten ska köpas eller vilken operatör eller mobiltelefon som konsumenten har.

Det finns idag teknik som möjliggör alternativ till kontanter, mobiltelefonen är ett bra exempel. Men det finns också mycket som kan göras för att göra hanteringen av kontanter effektivare och därmed minimera dess negativa konsekvenser. Jag anser att vi behöver etablera modeller som minimerar exponering av kontanterna för att minska risken för rån och bedrägerier och att vi också måste se till miljöaspekten i form av transporterandet av kontanter. Här kan du se hur kontanterna tar en rad omvägar varje dag.

För den som är intresserad av alternativa betalningsmetoder har jag sammanfattat tankar och funderingar kring detta område i rapporten “Smartare betalningar“.

Studien baseras på input från 289 högre chefer från företag och offentlig sektor över hela världen. Bland de studerade företagen finns en tydlig uppdelning mellan de framgångsrika företagen, här kallat utklassarna, och övriga mindre lyckosamma verksamheter. När IBM-forskarna tittade närmare på de två företagsgrupperna, visade det sig att det inte är hur mycket de arbetar, utan på vilket sätt de arbetar, som är mest särskiljande. Det visar sig att utklassarna har tagit till sig smartare arbetssätt i tre gånger så hög utsträckning som övriga företag. Snabbrörlighet, samarbete och sammankoppling är de tre nyckelorden.

Ladda gärna ner studien från den här sidan.

Jag anser, och andra med mig, att innovation kan vara många olika saker: alltifrån den minsta förändring av hur man beter sig eller arbetar till en revolutionerande omvandling av en bransch eller ett företag. I sin enklaste definition tycker jag bäst om följande: “An innovation is an idea, practice or object that is perceived new by an individual or other unit of adoption” [1]. Vad betyder det? Jo, att innovation inte behöver vara en sak. Det kan också vara hur man gör något.

Dessutom behöver innovation inte vara nytt. Det räcker med att det är nytt för den som använder det. Det behöver heller inte finnas någon kategorisering av vad innovationen ska göra, till exempel skapa affärsvärde eller nytta för samhället. Givetvis ska innovationer bidra med något positivt, annars kommer den inte att accepteras! MEN, hur den gör nytta är ofta upp till vilket perspektiv du har. Vad som är en bra innovation för dig kanske är dåligt för mig. Hur tydliga är ni med vad innovation betyder för er? Och vilka effekter (bra och dåliga) den får?

Om vi tar ett steg till, vilka olika sorters innovation finns det? Här kommer några exempel på hur man kan kategorisera innovation.

1)    Radikal eller inkrementell – Detta innebär att man antingen gör samma sak med samma byggstenar (till exempel en ny sorts bankkonto), eller så gör man helt nya saker med nya byggstenar (ett av få exempel i finansbranschen är internetbanken i början på 1990-talet). Det finns också blandformer [2]. Vilken sorts innovation bedriver ni?

2)    Ihållande eller omstörtande [3] – skiljer mellan hur etablerad och ny teknik används av kunderna och vad som händer när en tidigare “oanvändbar” plattform helt plötsligt (ibland efter en lång tids utveckling) slår ut en etablerad. Ett känt exempel på detta är när de japanska bil- och motorcykeltillverkarna gjorde entré på den amerikanska marknaden (med mindre, billigare och ”sämre” fordon). Vi vet alla hur det gick… de tog en stor del av marknaden till slut. Hur öppna är ni för ny teknik som nu verkar “underlägsen” för era existerande kunder och marknader?

3)    Innovation av operativ verksamhet eller affärsmodell – Operativa innovationer sker ofta hela tiden i många verksamheter. Exempel på sådana är att automatisera en kreditprocess i en bank. Det är samma process, men den är billigare (och förhoppningsvis bättre). Affärsmodellen kan förändras på tre sätt: branschstrukturen, företaget eller intjäningsmodellen. Ett exempel kan vara att försäkringar säljs inbäddade i bilen vid köp (alltså behövs inte en separat försäkring). Denna distinktion har IBM gjort [4]. Hur funderar ni på vilka nya affärsmodeller som kan påverka ert företag?

Alla dessa olika sorters innovationer behöver styras och ledas på olika sätt. Det kommer jag att återkomma till senare. För er som är intresserad av innovation vill jag tipsa om denna artikel: The ambidextrous organisation av Tushman och O´Reilly, Harvard Business Review, 2004.

__________________________________________________________
1 Formuleringen är hämtad från Diffusion of innovations, av Everett Rogers
2 Exempel på blandformer har beskrivits i en artikel från 1990 av Henderson & Clarks
3 Detta koncept har spridits av Clayton Christensen bl. a i boken The innovators dilemma
4 Paths to success – Three ways to innovate your business model och The lean Six Sigma way – Driving operational innovation, båda från IBMs Institute for Business Value