Den första tanken om lagar och regler är: De kommer att begränsa oss! Vi blir hindrade att göra det vi egentligen vill. Regler är ju faktiskt till för att skapa gränser och förhindra vissa beteenden. Men är det verkligen bara så? Jag tror inte det. När det gäller finansbranschen är jag ganska säker på att det finns mer än hinder. Ett intressant exempel är införandet av fondförsäkringar i Sverige. Detta var en lagändring som möjliggjorde banbrytande innovationer inom ett sedan länge stabilt område. Skandia och SEB var först på marknaden och har fortfarande ledande positioner. Ett annat exempel är utvecklingen av “Mifid” (europeiska regler för handel med värdepapper). Denna reglering har redan resulterat i nya aktörer som skapat nya affärsmodeller (t ex Chi-X och Burgundy). Andra intressanta områden är miljölagstiftning, gemensamma europeiska regler för finansföretag och de kommande solvensreglerna för försäkringsbolag (Solvency 2).

Vilka blir effekterna när reglerna sätts i verket och sprids? Som jag ser det samexisterar företagen och regelskaparna i ett innovationssystem. Förstår företagen som påverkas hur detta system ser ut? Ofta hör jag att man karaktäriserar arbetet med att följa lagar och regler som “reaktivt” och “i sista minuten”. Det är intressant att området på engelska ibland kallas “regulatory compliance”, vilket antyder att man anpassar sig till givna förutsättningar. Kan företag istället vara med och påverka “spelplanen”? Ja, det hävdar både vi på IBM[1] och akademiska forskare inom området[2]. Hur kan ni som företag vara mer proaktiva i ert lagstiftningsarbete? Mitt svar: Skapa en agenda för arbetet med regelverk och innovation.

I mina dialoger med företag återkommer fyra vinklar på dessa frågor:

1. Alla investeringar läggs på tvingande projekt, så inget blir kvar till innovation
2. Lagar och regler skapar en rädsla att göra fel
3. Ändringar av regelverken skapar stora möjligheter till innovation – spelplanen förändras
4. Regler skapar förtroende och kunderna förstår vad de köper

Sammanfattningsvis: Glaset är alltså både halvfullt och halvtomt! Min åsikt är att ni har en större chans att lyckas ju mer ni försöker vara proaktiva. Kanske bör vi ändra synsätt – från “Regelverksförståelse” till “Regelverksupptäckande”?

[2] Papers on Industry architecture: Jacobides 2006, Teece, 2007

Detta inlägg postades onsdag, 21 juli, 2010 kl 10:02 i En smartare planet, Innovation, Smartare bank & finans. Du kan följa svar via RSS 2.0 flödet. Du kan lämna en kommentar, eller en trackback från din egen sida.