På IBMs seminarium om Smartare hälso- och sjukvård för några veckor sedan frågade vi representanter från vårdsverige om exempel på bra existerande lösningar inom sjukvården och vad de hade för visioner för framtiden. Nedan kan du se några av svaren.
På IBMs seminarium om Smartare hälso- och sjukvård för några veckor sedan frågade vi representanter från vårdsverige om exempel på bra existerande lösningar inom sjukvården och vad de hade för visioner för framtiden. Nedan kan du se några av svaren.
”Usel tillgänglighet i svenska vården”, var rubriken på en artikel Dagens Nyheter publicerade 28 september. Artikeln baseras på en sammanställning gjord av Health Consumer Power House och visar att Sverige halkat ner till en åttonde plats bland 33 europeiska länder.
Det som framförallt ger Sverige det sämre betyget är de långa väntetiderna och de långa vårdköerna, som inte blivit bättre trots initiativ som kömiljarder och vårdval.
Intressant är också att vårt grannland Danmark är det land i Europa, som efter Nederländerna, får högsta betyg för landets sjukvård. Det är många likheter mellan hur de olika nordiska länderna bedriver sjukvård. Så, varför har de lyckats så bra i Danmark?
För några veckor sedan hade vi ett seminarium på IBM med temat, Smartare hälso- och sjukvård. Där diskuterades bland annat erfarenheterna från Danmark och deras förmåga att implementera en strategi för eHealth i landet. Många känner till att Danmark var tidigt ute med att använda IT för att förbättra sin vårdprocess. Danmark var till exempel först ut med att lansera en nationell hälsoportal för både vårdgivare och patienter. Kanske är det just därför man nu kan se effekterna av en vård som möter dagens behov? En tydlig strategi för eHealth där även implementeringen styrts centralt för att säkra nyttoeffekterna.
På seminariet fick vi också ta del av spännande information från de danska regionerna, där:
Vi fick också se siffror från det danska finansministeriet som visade på de positiva effekterna av sms-påminnelser för sjukbesök. Genom att få en sådan påminnelse glömde 30 % färre patienter bort sina bokade tider, vilket sparar nästan 18 miljoner Euro årligen för den danska staten.
Visst är det tråkigt att se att Sverige tappar placeringar när det gäller vårdens tillgänglighet, men samtidigt är kanske en av förklaringarna att Danmark varit före oss att dra full nytta av IT i vården. Enligt indexet håller Sverige en fortsatt hög vårdkvalitet. Låt oss hoppas att vi snart kan se ett trendbrott när det gäller tillgänglighet, tack vare en bra styrning och implementering av den nationella IT-strategin för hälso- och sjukvård!
Hur tror du att vi kan förbättra den svenska sjukvården?
7 miljarder. Det är det tillskott regeringen skjutit till i budgeten för kommunerna 2010. Det är också den summa som kommunerna kan spara varje år genom relativt enkla åtgärder. Det visar en undersökning som vi på IBM, i samarbete med TeliaSonera och Kerfi, låtit analysföretaget Exido genomföra, och som offentliggjordes 29 september.
Resultaten visar att det finns stora besparingar att göra inom det offentliga både ekonomiskt och miljömässigt. Det finns också enkla åtgärder att vidta, som gör att kommunerna kan spara 700 miljoner bara det första året – utan nyinvesteringar. Det finns redan idag ett antal åtgärder som framsynta kommuner genomfört, och som andra kommuner skulle kunna dra lärdom av. Några exempel på sådana åtgärder är:
Den största besparingspotentialen finns i kommunernas kärnverksamheter. Totalt handlar det om 4 miljarder kronor per år som kommunerna kan spara genom att integrera IT mer i olika verksamhetsprocesser. Ett annat exempel på effektivitetsvinster är PRIOS-projektet, med deltagare från 8 kommuner som alla använder sig av webb-möten med en klient och en webb-kamera på varje projektdeltagares dator. Totalt innebär det för projektet, att tekniken används fullt ut på rätt sätt, och minskar koldioxidutsläppen med över 5 ton och cirka 900 arbetstimmar restid.
För att komma åt den fulla besparingspotentialen krävs att kommunledning och politiker ser till de möjligheter som finns och försöker stödja de initiativ som redan tagits i många kommuner. I de flesta fall kan effektiviseringen också leda till förbättrad service mot medborgarna. Exempelvis kan anhörigstöd över internet både spara pengar och förbättra stöd och motverka isolering för de personer som stödjer anhöriga i hemmet.
IBM är för närvarande inblandade i flera projekt runt om i världen för att skapa smartare städer. I Dubuque i Iowa driver IBM ett projekt tillsammans med staden med målet att spara resurser samt minska energianvändning och koldioxidutsläpp.
Till en början är projektet inriktat på vatten, elektricitet och transporter, men det är inte omöjligt att framöver även kommer att innefatta stadsplanering och trafikstyrning, som gör staden ”gångbar”. Dubuques borgmästare, Roy D. Buol säger att initiativet att använda teknik för att spara resurser inte bara är för miljöns skull utan att det också genererar arbete och tillväxt i staden.
Den första delen i projektet är att installera digitala vatten- och elmätare i bostäder och på företag. Uppskattningsvis gör 30 procent av hushållen av med vatten i onödan för att de har läckande kranar och toaletter, vilket kan åtgärdas med vattensensorer, som dessutom tillverkas av ett lokalt företag. Hushållen kommer också att kunna styra och analysera sin elförbrukning via en webbsida, där till exempel inomhustemperaturen också kan regleras.
Dubuque är bara ett av flera exempel på städer med smarta ambitioner. I Italien, har IBM tillsammans med staden Bolzano skapat projektet ”Secure Living”, som ska hjälpa äldre till ett aktivare och bättre liv, ökat oberoende och att snabbare få medicinsk behandling vid behov. De äldre kan i hemmet få interaktiv hjälp med sjukgymnastik och aktivitetsförslag. Dessutom kan medicinska värden samlas in och analyseras direkt från bostaden.
Även Amsterdam genomför ett intressant projekt för att få invånarna att göra mer medvetna val rörande sin energikonsumtion, med mål att spara energi och minska koldioxidutsläppen med minst 14 procent.
Jag vill också tipsa om en mycket bra sammanställning av intressanta länkar om hur framtidens städer kommer att använda sig av digitala lösningar som den svenska bloggen mymarkup har gjort.
Nu har vi pratat en hel del om vad vi på IBM tycker är smartare trafik. Vi har beskrivit flera projekt och idéer som rör hur trafiksituationen kan bli bättre. Men, under två veckor har ni också haft möjlighet att tycka till kring vad ni tycker är smartare trafik och vem det gynnar.
De tjänster som flest personer ville se införd i Sverige var informationstjänster som guidar och hjälper trafikanter. Som svar på frågan “Vad är smart trafik för dig?” fördelade sig svaren på följande sätt:

Det finns dock en stark tilltro till att transportsystem gynnar medborgarna och miljön i första hand. Det visar svaren på frågan “Vem vinner mest på smartare transportsystem?”:

Håller du med? Även om vi nu lämnar fokuset på trafik ett slag, så är det alltid spännande att höra vad du anser.
För att ett kollektivtrafiksystem ska rulla som planerat är man beroende av att underhåll och reparationer sker på ett effektivt sätt. Det är inte bara singalsystem och bromsar som måste hållas efter utan också trasiga lampor, säten, hissar och rulltrappor som kan innebära en risk för passagerarna.
Genom intelligenta IT-lösningar kan man övervaka var och i vilket tillstånd all utrustning är och få en omedelbar rapport när den behöver repareras eller bytas ut – ofta innan problemet ens har uppstått. På så sätt förebygger man både olyckor och förseningar som orsakats av trasig utrustning.
I veckan har flera intressanta intitiativ inom just kollektivtrafikområdet presenterats, där just underhållet av utrustning är i fokus. Long island Rail Road, San Fransisco Bay Area Rapid Transit och Washington Metropolitan Area Transit kommer tillsammans med IBM att arbeta för en säkrare och mer pålitlig kollektivtrafik med bättre service.
Med fokus på tekniken menar vi att en smart lösning innehåller tre delar; den är instrumenterad, ihopkopplad och intelligent. Den här artikeln i Computer Sweden på temat trafikanalys belyser delarna i en smart lösning på ett bra sätt.

Jonas Eliasson Foto: Celest forskningscentrum
För att avrunda vårt trafiktema har vi intervjuat Jonas Eliasson, som är professor i transportsystemanalys på KTH i Stockholm och som också varit med och designat, utvärderat och vidareutvecklat trängselskattesystemet i Stockholm.
Vilka är fokusområdena för transportforskning idag?
Det finns flera problemområden, men de två huvudsakliga är:
Om forskningen visar att det inte går att bygga sig till en bättre trafiksituation, varför är det ändå så mycket politiskt engagemang och konkreta aktiviteter som går ut på byggnation?
Städer växer och då måste vägsystemet anpassas till den tillväxten. Det löser alltså inga problem utan gör till största delen att problemet inte blir värre. Men det råder också brist på insikt. En ringled kan egentligen bara lösa ett problem – Att förbättra tillgängligheten i stadens ytterområden. Detta kan givetvis vara viktigt, men det kan inte lösa problemen med köer i exempelvis innerstan.
Vad måste till för att få bukt med trafikproblemen?
Det största hindret är acceptans. För att nå en acceptabel situation i trafiken krävs att resenärerna ändrar sitt invanda beteende. Här måste politikerna fatta obekväma beslut för att få någon förändring. När politikerna i Stockholm beslutade om trängselskatterna var det djärvt. Det är inte många städer som vågat det ännu. Förhoppningsvis kan detta vara en inspiration, eftersom opinionen svängde så kraftigt från negativt till positivt när systemet infördes. Beslutet ansågs obekvämt när det togs, men det blev bra.
När det gäller miljö och utsläpp handlar det både om att försöka dämpa trafiktillväxten och att få fram bättre motorer. För biltillverkarna och andra i branschen råder det stor osäkerhet om vad som gäller. Så länge det är oklart om hur miljöskatter, avgifter och samsyn kring vilka system som är bäst kan tillverkarna inte satsa, med risken att det blir på ”fel” system. Biobränsle är bara ett exempel. Biobränsle är ingen permanent lösning, utan kan användas som en övergångslösning. Men det är väldigt svårt att skilja mellan bra och dåligt biobränsle.
Har du några tips eller uppmaningar till allmänheten, om vad man själv kan göra?
Jag tror att det är viktigt att fundera över sina valfria resor. Arbetsresorna är ofta något vi funderat igenom i detalj och ofta optimerat. De valfria resorna, som att handla, semestra, eller skjutsa barn har vi ofta inte tänkt igenom i samma utsträckning. Här finns det mycket att göra.