Postat av:
Per Westin

Bankerna måste hitta fokus i sviterna efter den finansiella krisen

9 mars, 2010

Finanskrisen har inneburit att förtroendet för bank- och finansbranschen fått sig en rejäl törn. Att återskapa förtroende, förbättra sin riskhantering och se över sina affärsmodeller är de absolut viktigaste utmaningarna för bankerna framöver. Detta visar en rapport Fit, focused and ready to fight, som IBM tagit fram och som baseras på intervjuer med kunder, företagsledare och representanter för finansiella institutioner.

Undersökningen visar att bankerna måste revidera sina affärsmodeller. Hela 75 procent av de intervjuade cheferna anser att affärsmodellerna är en kritisk punkt. För att kunna konkurrera måste bankerna satsa på de marknader, produkter, kunder och distributionskanaler som de kan hantera mest effektivt. Där det finns ett glapp mellan utbud och efterfrågan bör bankerna överväga strategiska allianser, fusioner och förvärv.
IBV rapport bank och finans

Bankerna måste även arbeta för att förbättra sina kundrelationer och sin kunskap om kunderna. Kunderna, och lite förvånande, även många bankirer anser att bankerna prioriterar sina egna intressen framför kundernas. Det finns också en problematik kring kundernas inställning till att betala för banktjänster. De kunder som värderar relationen med banken högst är även de som är minst villiga att betala för denna.

En tredje utmaning för banksektorn är att hitta ett heltäckande ramverk för riskhantering. Undersökningen visar på en avsaknad av riskhanteringsmodeller som systematiskt kan överblicka riskerna inom hela finanssektorn. Det är också vanligt att riskhanteringssystemen i bankerna bara täcker ett verksamhetsområde i taget, Utan heltäckande information är det svårt att fatta rätt beslut.

Rapporten, som finns att hämta här ger mer insikt i utmaningarna för bank- och finansbranschen.

Vi är också intresserade av att höra din syn på bankernas utmaningar och hur du ser på förtroendet för den finansiella sektorn.

En smartare planet – är värt 107 000 miljarder

5 mars, 2010

Nog kan vi alla bli lite sura och irriterade i kioskkön eller på fiket när personalen planlöst irrar omkring bakom disken. – Å, vad ineffektivt, kan vi tänka. Till sist får man dock sitt kaffe eller sin tidning, och allt är glömt. Men, visste du att värdet av världens sammantagna ineffektivitet uppgår till motsvarande drygt 107 000 miljarder kronor? I IBM:s rapport The world’s US$ 4 trillion challenge har vi beskrivit världens ineffektivitet i siffror.

Anledningen till denna stora ineffektivitet är att varje enhet själv effektiviserar så gott det går, men att det i stort saknas övergripande samordning för att uppnå ett verkningsfullt resursutnyttjande. Ett exempel. I en och samma stad finns två företag. Det ena tillverkar gräsklippare och det andra läppstift. Till det yttre har de inte mycket gemensamt och de har båda varit hyfsade på att effektivisera såväl produktion som transporter och administration. Det visar sig dock att de båda har stor export till närliggande länder. Dagligen lämnar ett flertal lastbilar med sålda varor. Om de båda företagen samordnade sina transporter skulle de inte bara kunna få ner sina transportkostnader, utan också minska både sin energiförbrukning och sin miljöpåverkan.

IBV $4 Trillion challengeStudien visar till exempel att nästan 35 procent av allt vatten som förbrukas används i onödan, på grund av dålig vattenhantering inom jordbruket. På grund av köer, dålig trafikstyrning och andra trafikproblem i världen förbrukas lika mycket råolja varje år, som hela Tyskland och Nederländerna gör av med på två år. En tredjedel av all el som tillverkas går även den till spillo. Om den energin istället utnyttjades, skulle 1300 kolkraftverk kunna stängas.

Genom att se mer övergripande på effektivisering och optimering kan en fjärdedel sparas (28 000 miljarder kronor) och vi kan minska ett hänsynslöst utnyttjande av världens resurser. Det är bland annat fakta som dessa som gör att vi är så entusiastiska över att kunna arbeta och verka på smartare sätt och därmed bidra till en bättre värld.

Kika gärna in på bloggen snart igen, för vi ska utveckla detta ämne vidare och beskriva lite mer hur en smartare planet faktiskt kan komma att se ut.

Postat av:
Sandra Adlén
Kategorier:
En smartare planet

Ekonomi och CFOer – i händelsernas centrum

2 mars, 2010

För många företag slog finanskrisen ner som en bomb. Tillverkningskostnader, valutaförändringar, krediter och intäkter – mycket ställdes på ända och många i ledningen och runt om i verksamheterna fick mycket att tänka på. En roll som kanske hade det allra mest hett om öronen var nog ekonomiansvarig eller CFO. Det är troligt att ekonomichefen var en flitig gäst på styrelsemöten under krisens intensivaste månader. Troligtvis var det dock inte bara hektiskt utan mycket lärdom kunde dras av krisen och tiden därefter. För att borra oss ner lite mer i detta område har IBM genomfört intervjuer med 1900 CFOer och ekonomichefer från 81 länder och 35 olika branscher. Resultaten publicerar vi idag i 2010 Global CFO Study.

Totalt sett uppger över 60 procent av CFOerna och ekonomicheferna att de planerar stora förändringar de närmaste tre åren, för att kunna svara upp mot det ekonomiska klimatet.

IBM har genomfört CFO-studier tidigare. Redan i CFO-studien 2003 uppgav de tillfrågade finanscheferna att de ville flytta sitt fokus till att bidra mer med analys och beslutsstöd till verksamheten. Det är dock bara hälften av de svarande som uppger att deras finansorganisationer på ett effektivt sätt kan förse verksamheten med detta.

Det finns dock en grupp av CFOer, kallade ”Value Integrators”, som konsekvent utklassade de övriga CFOerna i alla finansiella mätetal. De ekonomifunktioner som kvalificeras som ”Value Integrators” har hittat ett överlägset sätt att navigera i ett osäkert ekonomiskt klimat. Det som särskiljer dem är att de fokuserar på process- och datastandard, informationsintegrering och att de aktivt arbetar med beslutsstöd. Detta ger dem bland annat en effektiv riskhantering och en bättre förståelse och styrning av verksamheten.

Om du vill veta mer om vad som särskiljer en ”Value Integrator” eller vad mer CFOer eller ekonomichefer från hela världen brottas med, kan du ladda ner studien här.

Postat av:
Helena Lindh
Kategorier:
En smartare planet

Vilken tid skulle du kunna få i Vasaloppet?

24 februari, 2010

IBM och Vasaloppet har samarbetat kring en lösing för resultatredovisning i 43 år. Tanken på att stå i kö i flera kilometer för att få gå i mål när man har en skidfärd på nio mil bakom sig känns tack och lov väldigt fjärran.

För IBM i Sverige har Vasaloppsprojektet varje år inneburit en möjlighet att testa ny teknik och bygga upp en lösning som ska hålla under ett extremt tryck. Klockan åtta på Vasaloppetsöndagen ska allt fungera, det är en deadline som inte går att rucka på.

Idag kan skidintresserade världen över följa åkarnas framfart i spåret, antingen via webben, via SMS eller via de resultat som IBM levererar till media. Anhöriga som väntar i Mora kan även få en beräknad tid för målgång så att de vet när det är dags att bege sig ner till Vasaloppetporten och se sin favoritåkare gå i mål.

Under de senare åren har IBM även passat på att integrera produkter från våra nyförvärvade företag. Förra året gick det att göra jämförelser mellan åkare med hjälp av en programvara från IBM Cognos och i år har statistiker från SPSS skapat en lösning som gör det möjligt för dig att förutspå din åktid.

I år kan du som åkare (eller entusiastisk TV-tittare) med upp till ca 75 % tillförlitlighet förutspå din sluttid. Beräkningen baseras på historiska data från de tio föregående årens lopp och prognosen görs på startgrupp, träningsnivå, temperatur, ålder och kön. I applikationen kan du exempelvis se hur temperatur och träningsnivå påverkar din prognostiserade tid.

Vad får du för tid i Vasaloppet? Testa applikationen på IBMs Vasaloppssida!

Samarbete mellan KTH och IBM ska ge smartare trafik

19 februari, 2010

I dagarna var det invigning av IBMs donation som ska hjälpa KTH med att forska vidare kring hur trafiken kan bli smartare. Ett erkännande att svensk forskning ligger i framkant inom detta område. Genom detta forskningssamarbete lär både IBM och KTH sig mer om trafikforskning och hur analys av enorma datamängder kan göras på bästa sätt och hjälp oss trafikanter. Målet är att kunna hantera och analysera stora informationsmängder av data som dels skickas i realtid eller som redan finns sparat och baserat på förhållandet komma med rekommendationer. Exempelvis ge svar på vilket färdsätt som är bäst och hur lång tid den resan kommer att ta för mig, när jag ska resa samt ge alternativ om någonting händer på min färdväg.

Tänk dig att få ett SMS som säger att du måste åka 8.15 med buss 123, istället 8.25 med bilen via stora tunneln som du tänkte åka igenom till ditt morgonmöte. Det är smart trafik!

För att kunna göra detta så måste stora mängder information från olika enheter analyseras för att kunna ge rekommendationer för just din specifika resa. Det handlar om nutids information från t ex GPSer i bilar och lastbilar, väderdata, information om kollektivtrafiken, trängsel i trafiken i nutid – detta måste sedan jämföras med varandra och tidigare situationer för att kunna föreslå ett lämpligt ressätt och resväg.

Under invigningen berättade Vägverket (Per Wenner) om deras arbete med väginformation till oss trafikanter och att de börjar nosa på prognostisering på till exempel trafiken.nu.
Gunnar Söderholm (Stockholms stad) visade på att de positiva effekterna från trängselskatterna håller i sig men underströk att staden behöver mer och bättre information för att kunna ta rätt beslut när det gäller att förbättra miljö- och trafiksituationen i Stockholm.

Från KTH berättade Harris Koutsopoulos och Mahmood Rahmani om projektet. De visade bland annat hur man baserat på GPS data kan se trängsel, trafikerade gator och hur långt tid en resa tar. Detta baseras på GPS data från Taxi Stockholm. Som exempel visades att en resa från T-centralen i centrala Stockholms till Arlanda flygplats tar mellan 22 min och 55 min beroende på tid och dag under arbetsveckan.

Det vill jag gärna veta innan jag sätter mig i taxin!

Postat av:
Stefan Ohlsson
Kategorier:
Smartare sjukvård

Patienterna behöver bli färre…

16 februari, 2010

Utmaningarna för dagens och morgondagens vård, som bl.a. grundar sig i ändrad demografi, resursbegränsningar och ökning av antalet kroniskt sjuka, är väl kända. Det är också känt att stora förändringar måste till för att klara av dessa utmaningar. För två veckor sedan genomfördes Alec 2010 (Arctic Light e-He@lth Conference) i Luleå och detta var ett av de teman som diskuterades. Det faktum att hälften av alla människor i åldern 65 år och uppåt som någonsin levt på jorden – lever just nu, kommer innebära en ytterligare ökad belastning för sjukvården.

Så vad är lösningen? Givetvis finns det inte något enkelt svar och det är definitivt inte något som  löses med ett nytt IT-system för sjukvården. Men, det är helt klart att dagens vård inte kommer att klara av att ta hand om alla dessa patienter – patienterna måste bli färre.

Idag görs en hel del goda satsningar för att öka informationssamverkan med initiativ som BIF (Bastjänster för informationsförsörjning) och NPÖ (Nationell patientöversikt), vilket kan ge resultatet att IT-systemen i vården blir IT-stöd till vården.

Men det är inte bara mellan vårdgivare som behovet av ökad samverkan finns. Man pratar också om hur patienten ska få en starkare ställning i vården. Ett exempel på ett sådant initiativ är det fria vårdvalet som låter patienterna ”rösta med fötterna”.

Om man fortsätter på temat att morgondagens vård behöver färre patienter, så måste andra insatser till. Här är några viktiga områden:

  • Kroniskt sjuka måste till en högre grad kunna sköta och följa upp sin vård med hjälp av telemedicinska tillämpningar (sensorer i hemmet som kommunicerar med sjukhuset).
  • Många patienter kan skrivas ut tidigare med monitorering i hemmet.
  • Patienterna blir mer och mer pålästa, och med interaktiva vårdråd på nätet kan ökad självhjälp ges.
  • En större satsning på friskvård där individer i riskzoner (högt blodtryck, högt kolesterol etc.) själva kan mäta och följa upp hur kostråd och motion direkt påverkar den egna hälsan.

Det här är några exempel på smarta e-tjänster som stödjer individen och samtidigt avlastar vården. Och då kan vården istället fokusera sina insatser på de som verkligen behöver specialisthjälp.

På ett frukostmöte nyligen, så berättade Göran Hägglund om hur de på regeringsnivå är högst medvetna om vårdens utmaningar och hur patientens inflytande kommer att öka. I den senaste tidens debatt mellan oppositionens Ylva Johansson och regeringens Karin Johansson, så verkar båda överens om att Sverige ska få ett ”personligt hälsokonto” som kan erbjuda smarta hälsotjänster.

Så vad väntar vi på!?  Sjösätt ”Mitt hälsokonto” nu, så kan antalet patienter i vården bli färre!

Utmaningarna för dagens och morgondagens vård, som bl.a. grundar sig i ändrad demografi, resursbegränsningar och ökning av antalet kroniskt sjuka, är väl kända. Det är också känt att stora förändringar måste till för att klara av dessa utmaningar. Förra veckan genomfördes Alec 2010 (Arctiv Light ehealth Conference) i Luleå och detta var ett av de teman som diskuterades. Det faktum att hälften av alla människor i åldern 65 år och uppåt som någonsin levt på jorden – lever just nu, kommer innebära en ytterligare ökad belastning för sjukvården.

Så vad är lösningen? Givetvis finns det inte något enkelt svar och det är definitivt inte något som löses med ett nytt IT-system för sjukvården. Men, det är helt klart att dagens vård inte kommer att klara av att ta hand om alla dessa patienter – patienterna måste bli färre.

Idag görs en hel del goda satsningar för att öka informationssamverkan med initiativ som BIF och NPÖ, vilket kan ge resultatet att IT-systemen i vården blir IT-stöd till vården. [skriv ut vad det är]

Men det är inte bara mellan vårdgivare som behovet av ökad samverkan finns. Man pratar också om hur patienten ska få en starkare ställning i vården. Ett exempel på ett sådant initiativ är det fria vårdvalet som låter patienterna ”rösta med fötterna”.

Om man fortsätter på temat att morgondagens vård behöver färre patienter, så måste andra insatser till. Här är några viktiga områden:

Kroniskt sjuka måste till en högre grad kunna sköta och följa upp sin vård med hjälp av telemedicinska tillämpningar (sensorer i hemmet som kommunicerar med sjukhuset).

Många patienter kan skrivas ut tidigare med monitorering i hemmet.

Patienterna blir mer och mer pålästa, och med interaktiva vårdråd på nätet kan ökad självhjälp ges.

En större satsning på friskvård där individer i riskzoner (högt blodtryck, högt kolesterol etc.) själva kan mäta och följa upp hur kostråd och motion direkt påverkar den egna hälsan.

Det här är några exempel på smarta e-tjänster som stödjer individen och samtidigt avlastar vården. Och då kan vården istället fokusera sina insatser på de som verkligen behöver specialisthjälp.

På ett frukostmöte nyligen, så berättade Göran Hägglund om hur de på regeringsnivå är högst medvetna om vårdens utmaningar och hur patientens inflytande kommer att öka. I den senaste tidens debatt mellan oppositionens Ylva Johansson och regeringens Karin Johansson, så verkar båda överens om att Sverige ska få ett ”personligt hälsokonto” som kan erbjuda smarta hälsotjänster.

Så vad väntar vi på!? Sjösätt ”Mitt hälsokonto” nu, så kan antalet patienter i vården bli färre!

Postat av:
Hansa Andersson
Kategorier:
Smartare handel

I bagaget på vägen hem från NRF Big Show – årets retail event

12 februari, 2010

I mitten av januari hölls traditionsenligt National Retail Federation’s (NRF) Big Show i New York. Till detta event, som samlar mer än 19 000 beslutfattare ifrån detaljhandelskedjor över hela världen, var vi i år fler än 60 personer ifrån butikskedjor i Norden som åkte tillsammans med IBM för att ta del av de senaste studierna och trenderna inom handeln, lyssna till branschens framgångsrikaste ledare och ta del av all den innovation som erbjuds på mässan.  Även om många kedjor har skurit ned under det senaste året i kölvattnet efter den ekonomiska krisen, så fanns nu en stark framtidstro och strategi för hur kedjorna kommer frodas när ekonomin nu så sakta vänder tillbaka.

Årets NRF Big Show visade på behovet för handeln att fokusera på 5 huvudområden under de närmsta åren.

Effektivitet och Kostnadsbesparingar: För att  citera en CFO för en stor svensk detaljhandelskedja ”så måste alla personer i företaget kunna motiveras genom det scorecard som arbetet följer”. Fokus för kostnadsbesparingar hos framgångsrika kedjor är inte en fråga om att sänka butikslöner, utan om att förstå de specifika behov som driver resultatet i varje butik, att tid avsätts och planeras för försäljning och kundmötet.

Analys och Business Intelligence: Kedjor som har koll vet vad sina kunder vill ha, och kan snabbt ändra sitt utbud om efterfrågan skiftar. Med tanke på att det går snabbt idag så är det alltfler kedjor som inser vikten av instrumentpaneler, realtidvarningar och andra insikter som business intelligence och lösningar för verksamhetsanalys skapar.

Kundorientering: Varje kedja påstår sig vara kundorienterad, men man kan fråga sig hur många butiker som verkligen lägger kraft bakom påståendet. När lät du ditt kundfokus få förändra ditt företags strategier kring hur varor exponering, prissätts och marknadsförs?

Öppen multikanal: Det innebär att ge kunden möjlighet att fritt köpa från valfri kanal, och lika lätt välja den distributionskanal som önskas för den enskilda köpet. IBM visade exempel på hur du kan etablera en kanal där kunderna kan köpa produkter online men t ex välja att hämtning upp köpet i butiken.

Mobil handel: I linje med multikanalsinitiativen måste nu handeln även ta hänsyn till de kunder som kommer in via en mobil infrastruktur, med långt mycket högre ställda krav på realtid och omedelbara resultat. Mobilen finns alltid i handen, just i stunden för inköpet och ger konsumenten kontakt med hela världens leverantörer – hur ska den lokala butiken kunna konkurrera med en global anstormning av erbjudanden rätt ner i handen på kunden, just i köpögonblicket?

Jag hoppas att ni inte missar möjligheten att vara med på våra ”mini-NRF” träffar som kommer anordnas i Sverige under våren, men de viktigaste bidragen ifrån årets konferens. Kontakta mig gärna, mina kontaktuppgifter finns på vår retail-webb om smartare handel.

Framtidens IT-system byggs från grunden

9 februari, 2010

Idag är det knappast någon nyhet att IT har gått från att ha varit en undanskuffad funktion med hemvist i källaren till en väl integrerad del av många företags affärsverksamhet. När IT-systemen ligger nere påverkar det företagen i övrigt och kostnaden för IT upptar en allt större del av företag och organisationers budget.

Att IT har blivit så viktigt innebär också att affärsledningen vill kunna ställa helt andra krav på det som IT-avdelningen levererar. IT-lösningarna måste var uppbyggda för att kunna ställas om med kort varsel för att stötta affärverksamhetens behov. Det kräver ett nytt tankesätt.

Den ökade kostnaden för IT-system gör också att man vill kunna använda den teknik som införskaffats på ett smartare sätt. Om man till exempel gör en stor lönekörning varje månad som kräver en massa datakraft, så är det ju onödigt att den kraften inte används till något annat resten av tiden. Fler och fler företag går mot att virtualisera sin IT-miljö. Det innebär att istället för att ha en separat webbserver, en separat mailserver, en beräkningsmiljö och så vidare så har man en stor server som alla applikationer får dela på. På så vis kan man fördela om datakraften utifrån behov och få en mycket mer flexibel lösning.

En annan utmaning för framtidens datacenter är att de behöver bli mer miljövänliga, vilket främst innebär att energiförbrukningen behöver minskas. En vinter som denna när energipriserna har slagit i höjden kan man även spara stora pengar på att investera i energieffektiva lösningar; förbättrade chip som drar mindre ström samt övervakning och styrning av IT utrustningens elförbrukning med IBM Systems Director Active Energy Manager.

På IBM arbetar hårdvaruforskarna hela tiden med att utveckla IT-lösningar som på bästa möjliga sätt ska möta de utmaningar som vi ser att våra kunder står inför. Idag lanserar vi en ny server inom Power-familjen (där även processorerna i spelkonsoler som Xbox, Wii och playstation ingår). Denna server heter Power 7 och är specialdesignad  med stora kontrollmöjligheter och inbyggd virtualisering i hårdvaran där man dynamiskt kan slå av och på delar av maskinen för att sänka sina energikostnader och öka utnyttjandegraden.

Den är även byggd för att man ska kunna gör uppdateringar av systemet under drift för att inte påverka affärsverksamheten på ett negativt sätt, som ett driftstopp skulle göra. Chippet har även utrustats med åtta processorkärnor, vilket gör att man kan få ut mycket mer datakraft per Watt, dvs att den blir mer strömsnål och därmed mer miljövänlig och samtidigt kostnadseffektiv.

Det finns fortfarande mycket kvar att göra när det gäller att skapa den bästa möjliga IT-infrastrukturen. Idag vänds många blickar mot olika typer av datamoln. Kanske vi återkommer med inlägg om cloud computing i vår.

När man ser på världen lite grann från ovan…

4 februari, 2010

Vardagen är emellanåt fylld med mycket detaljer.  Men jag tror att det är viktigt att vi alla lyfter oss ifrån vår egen horisont och ibland försöker se hur allt hänger ihop.

Nu är förvisso julen förbi sedan länge, men för oss som jobbar med handeln, är julen ett väldigt intressant fenomen. Stressade julklappsköpare och långa kassaköer förvisso, i det något större perspektivet försörjningskedjor som arbetar för högtryck för att få fram allting till kunden i tid för ruschen.

Tänk dig att du just nu tittade ner på en stad, till exempel Stockholm, ifrån Fuglesangs höjder. Med ögon som såg rakt igenom tågvagnar och lastbilsflak så skulle du se en pulserande ström av varor och tjänster som sugs in i staden ifrån alla håll. I många fall i kedjor som börjar långt borta i Asien, i små lokala verkstäder och väverier, som likt bäckar samlas och växer till stora strömfåror på väg till Europa och Stockholm.

När du sedan tittar noggrannare ser du precis samma rörelse för stadens försörjning av mat, rent vatten, elkraft och allt det som vi tar för självklart att det bara ska fungera. Du förstår säkert också att med alla dessa parallella försörjningskedjor så är det många som gör precis samma sak, och att till exempel mängden onödigt dubblerade transporter och tomma returresor är ett enormt slöseri med våra gemensamma resurser och utsätter vår miljö för en hård påfrestning. Det är dags att vi börjar ställa krav på inte bara effektiva, men också smarta försörjningskedjor, som kan ta hänsyn till all den kapacitet som finns. Resultatet skulle bli billigare produkter för oss konsumenter, mindre överproduktion och inte minst ett grönare samhälle.

IBM har skrivit en rapport om just smarta försörjningskedjor. Här är en sammanfattning av rapporten. Om du får mersmak så går också rapporten att beställas i sin helhet härifrån.

Postat av:
Sandra Adlén
Kategorier:
Smartare vatten

Smart miljöteknologi ger oss snabb vatteninformation

1 februari, 2010

Det har helt klart blivit ljusare och även om snön fortfarande ligger på backen känns sommaren ett steg närmare. Kanske har planeringen inför semestern dragit igång?

För de flesta innebär sommar mycket sol och bad. Kanske dyker det då upp funderingar som: Var ligger de bästa badplatserna? Var kan barnen bada utan att få i sig giftiga alger? Gör det något om hunden dricker vattnet?

Vattnets kvalitet skiftar och allmänheten behöver därför snabb och lättillgänglig vatteninformation. Nu finns teknik som gör det möjligt att enkelt ta reda på vattenförhållandena där du är.

I irländska vatten har vi på IBM, tillsammans med Environmental Protection Agency (EPA) Ireland och An Taisce tagit fram smartare lösningar för att kontrollera vattenkvaliteten. En stor mängd miljödata om exempelvis vattenkvalitet, tidvatten och väderprognoser samlas in och analyseras.  Informationen blir sedan lättillgänglig för alla på webbportalen Splash. Planer finns för en global expansion och Splash har redan haft tusentals besökare från nästan 40 olika länder.

Genom att erbjuda näst intill omedelbar information om vattenförhållandena kan både miljöorganisationer och medborgare ta smartare beslut om allt från hur förändringar i vattenkvaliteten bör hanteras till var kommande semester ska spenderas.

Systemet möjliggör också en effektivare rapportering från kommunala och statliga organ. Informationen från vattentester och jämförelser med standardvärden har tidigare inte varit tillgängliga förrän ett år efter att datainsamlingarna gjorts. Via webbportalen Splash är det möjligt att få tillgång till informationen direkt i kartbaserade format och i linje med kraven från the European 2006 Bathing Water Directive. Irland är därmed det första landet bland de 27 medlemsstaterna som implementerat den här smartare lösningen för vattenkvalitetsrapportering.